Thursday 1 November 2007 photo 1/1
|
Jag stängde aldrig nånsin några dörrar, jag bara gick ut. Och du frågade och jag sa att jag saknar en dag som förrut, för det kanske känns svårt när ljuset har släkts. men mitt i vår mörkaste tid, ja det kanske känns svårt när minnena växt kan jag fortfarande höra ditt liv. Man saknar sånt som man inte har och saknar allt som man inte har kvar, vi har fortfarande långa vägar kvar, man saknar inte sånt som man har. Vi märkte nog aldrig riktigt vad som hände, förän allt var slut. Och här om dagen komvintertid och jag tror att jag kände, en dag som förut. Så man saknar allt som man inte har kvar och saknar aldrig det man har. Det är så det är och kommer alltid att vara!<3
Annons