September
Monday 2 May 2011 photo 1/1
|
Jag tänker ofta på den tiden när vi alltid skrattade åt allt. Vi kunde snacka om allt och inget, jag visste att du alltid skulle svara om jag rinde.
Vi var så jävla tajta, och du var min bästa vän! Jag saknar våra tider då vi umgicks nästan jämt.
Det sägs att tiden läker alla sår men inte mina för varje dag som går så blir det bara mera lida.
Jag är svag på insidan men det vill jag inte visa. Vill inte visa att jag gråter för det är så pinsamt.
Men du drog våran tid har passerat, vi som förr var bästa vänner.
Jag hoppas varje dag att du ska komma tillbaka till mig.. Trots det du gjort mot mig. Jag saknar dig och våran vänskap som vi hade så förbannat jävla mycket! Tiden som vi hade var underbar. Kan inte förklara med ord hur glad jag var som hade en som dig!
Vad var det egentligen som hände? Fattar ingenting. Jag vet bara att jag älskar dig fortfarande, min underbara "bästa vän"! Jag känner mig sviken av dig.. väldigt sviken.. och tom. Vi sa bästa vänner livet ut. Jag trodde verkligen att det skulle vara så. Men nånting gick snett och vart helt knas. Jag vet inte om jag ska skita i dig eller hur jag ska göra. Jag vill men ändå inte. Med tanke på hur bra våran vänskap var och alla minnen som vi har så vill jag inte släppa dig. Men sen.. sättet du har behandlat mig på? Man gör inte så! Det accepterar jag faktiskt inte.
Annons
Visa toppen
Show footer