Wednesday 2 May 2012 photo 4/6
|
miranda del 4.
(nu hoppas jag till onsdagen för jag råkade radera allt jag skrev.)
"MIRANDA, VAKNA! DU HAR FÖRSÖVIT DIG!!" hörde jag pappa skrika nerifrån. jag kollade på klockan, 08:02. Jag börjar om 23 min & bussen går om 8min !! jag satte mig upp hastigt och sträckte på mig, sen sprang jag smått till garderoben och tog ett par mjukiskläder, ett linne och en huvtröja med dragkedja, tog på mig det snabbt, hoppa över frukost, ni vet, den onödiga saken man måste gö på morgonen. och sprang till bussen och gick på. "Godmorgon! Vi skulle precis åka, vad bra att du kom i tid!" sa busschaffören till mig, Alina var inte där, kanske hon hade åkt bil till skolan? vad vetjag. jag satt mig ensam vid fönstret, kollade ut. Hela dagen gick fort, allting gick fort. Allting blev så suddigt i slutet där, när fighten efter skolan var. Daniel slog mig i magen & i ansiktet, när han träffade mig i ryggen kommer jag bara ihåg att allt blev svart.
"..måste vakna snart, annars måste vi nog lägga in henne på ett mycket mer jobbande sjukhus" hörde jag svagt någon säga. "ja, hon har ju legat här i 3 veckor nu, kanske ska vi lägga in henne?" svarade någon. mina ögonlock var tunga, och ljuset i rummet var så starkt. "Miranda? Är du där?" hörde jag pappas röst, den blev lixom högre och högre ju längre meningen höll på. svårt att förklara. "hur mår mamma? och alina?" var det första jag sa. "mamma mår fint! alina har jag inte hört något av" "hon har inte vart i skolan på 3 dagar" fyllde min brorsa i. jag kollade mig omkring och märkte att jag låg på ett sjukhus. "Vilket datum är det idag?" frågade jag, "21 december" svarade dom. 'hur länge har jag vart borta? det var ju typ någon timme sen jag blev slagen av daniel? men det var ju 3 veckor sedan..' "va?" "älskling, du har legat i koma, du blev slagen, kommer du ihåg? han dendär Daniel har blivit avstängd i 3 månader" sa pappa. 'vänta, då är det ju jullov imorgon? ja, så måste det vara.' "kan jag få låna din mobil?" frågade jag pappa, han nickade och gav mig den, jag slog numret till Alina och det ringde. det kom inget svar. jag reste mig upp, men dom puttade ner mig i sängen igen. "vad gör ni?!" "du måste ligga kvar här, syrran, för ditt eget bästa, du släpps imorgon" sa brorsan. 'släppa mig? är jag ett djur nu?' tänkte jag. jag kollade på min kropp, det var slangar in i den. det hjälpte mig tydligen att andas och att få mat. 'FAN VAD TJOCK JAG ÄR' tänkte jag. dom andra hade gått ut ur rummet. jag satte mig upp, drog ut alla sladdar och allt. det kom lite var ut ur vissa hål, men det gick bra, jag hittade ett bandage och satt på det över. gick och la mig i sängen igen och somnade.
"gumman, är du vaken?" hörde jag en kvinnas röst, den var bekant. jag öppnade ögonen, där var det ett vackert ansikte, min mamma. hon rörde på munnen, "hur mår du?". "bättre antar jag" sa jag och log. "är du hungrig?" frågade mamma, "jag vet inte". Hon berättade vart kaffeterian var och jag började gå dit. Där i kön såg jag en bekant, jag vet inte vad det var, kanske kroppsformen eller håret, något var bekant iallafall med det.
(FÖRLÅT FÖR SÅNT KOORT)
Annons
Comment the photo
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/feliciamathilda/506010638/