May
Saturday 12 December 2009 photo 1/1
|
Valfrid Jenfjord
Du var min gammelmorfar, min pappas morfar men även en far till honom.
För mig var du morfar.
Du var min enda äldre släktning som älskade mig utan tvång eller falskhet.
Från dig lärde jag mig att äta fruktsoppa, prata småländska och att hedra mitt efternamn som jag har ärvt från dig.
Vi hälsade alltid på hos dig, även om jag var så liten att jag ibland knappt minns kommer jag ihåg vägen till ditt hem.
En väg som var klädd i påskliljor i våren.
Vi älskade att ha dig hos oss, mamma lagade köttsoppa till dig medan du och pappa pratade när ni satt vid köksbordet.
Min syster petade sönder dina tofflor när du vilade i sängen och läste tidningen. Men du skällde aldrig på henne utan log och läste vidare medan jag satt vid dina fötter, och härmade dig med en egen tidning.
Om du bara hade bott hos oss, du hade aldrig behövt vara ensam i den där lägenheten med en hemtjänst som kom då och då.
En hemtjänst som inte kunde laga mat, i en lägenhet som din son och min farmor hade bestämt sig att du skulle vara i.
Dem besökte dig aldrig.
Du var ensam.
Dem blev avundsjuka och stötte bort oss från dig.
År gick, och vi skulle träffas igen på luciadagen hemma hos dig.
Du dog natten mellan den 12:e och luciadagen.
Jag var tärna i luciatåget och sjöng ovetande, var glad över att träffa min morfar igen.
Sjöng för dig, för inom mig hoppades jag att du skulle vara där, hemligt leende med mina föräldrar och systrar.
En hel familj.
Du skulle vara där, som min egen farmor aldrig är eller har varit.
Jag kan aldrig sjunga sådär igen.
Och min pappa har ingen att ringa på morgorna mer, min mamma kan inte laga köttsoppa utan att minnas dig.
Min syster har inga tofflor att peta sönder och de andra systrarna hann aldrig se hur snäll och fin du var.
Jag har ingen morfar mer.
Du är oehört saknad,var älskad och är fortfarande älskad.
Morfar <3
R.I.P
Du var min gammelmorfar, min pappas morfar men även en far till honom.
För mig var du morfar.
Du var min enda äldre släktning som älskade mig utan tvång eller falskhet.
Från dig lärde jag mig att äta fruktsoppa, prata småländska och att hedra mitt efternamn som jag har ärvt från dig.
Vi hälsade alltid på hos dig, även om jag var så liten att jag ibland knappt minns kommer jag ihåg vägen till ditt hem.
En väg som var klädd i påskliljor i våren.
Vi älskade att ha dig hos oss, mamma lagade köttsoppa till dig medan du och pappa pratade när ni satt vid köksbordet.
Min syster petade sönder dina tofflor när du vilade i sängen och läste tidningen. Men du skällde aldrig på henne utan log och läste vidare medan jag satt vid dina fötter, och härmade dig med en egen tidning.
Om du bara hade bott hos oss, du hade aldrig behövt vara ensam i den där lägenheten med en hemtjänst som kom då och då.
En hemtjänst som inte kunde laga mat, i en lägenhet som din son och min farmor hade bestämt sig att du skulle vara i.
Dem besökte dig aldrig.
Du var ensam.
Dem blev avundsjuka och stötte bort oss från dig.
År gick, och vi skulle träffas igen på luciadagen hemma hos dig.
Du dog natten mellan den 12:e och luciadagen.
Jag var tärna i luciatåget och sjöng ovetande, var glad över att träffa min morfar igen.
Sjöng för dig, för inom mig hoppades jag att du skulle vara där, hemligt leende med mina föräldrar och systrar.
En hel familj.
Du skulle vara där, som min egen farmor aldrig är eller har varit.
Jag kan aldrig sjunga sådär igen.
Och min pappa har ingen att ringa på morgorna mer, min mamma kan inte laga köttsoppa utan att minnas dig.
Min syster har inga tofflor att peta sönder och de andra systrarna hann aldrig se hur snäll och fin du var.
Jag har ingen morfar mer.
Du är oehört saknad,var älskad och är fortfarande älskad.
Morfar <3
R.I.P
Comment the photo
Gråt inte för tusan!! Det sista man vill är att göra syrran min lessen D8
Som zebbuzebbu sa, tänk på de bra och roliga stunderna ni har haft tillsammans, det brukar kännas bättre då, även om man känner att man saknar det jätte mycket.
Kom själv och tänka på både min mormor och morfar :C
Vila i frid ~ *kram*
Hehe, borde bli poet *prussia-mode*<br />
<br />
Uuf nee, det är hemskt när man har något så bra som försvinner.... *huggu*<br />
Zebbu är en bra talare xD
Se på de ljusa stunderna du har haft tillsammans med honom, de är bra :D
Du fick mig att tänka på min egen morfar och hur dåligt jag skulle må om han försvann... Och jag grät lite.
<333
<br />
Det är inte min mening! *ger näsduk*
Ett litet hjärta skadar aldrig. -ger-
RIP <3
<br />
Gråt inte för då börjar jag må dåligt! (kände mig nere efter jag skrev detta, NiKOLKOL gav mig mod att skriva när jag såg hennes...)<br />
<br />
MEN GRÅT INTE!! D:
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/femmeboy/421209205/
Visa toppen
Show footer