Tuesday 7 April 2009 photo 1/1
|
Känslan har aldrig varit såhär underbar.
Jag har alltid verkligen älskat din närhet och allt som har med dig att göra.
Men dom här dagarna har allt känts annorlunda.
I söndags var min värsta dag på sjukt länge.
Hade inte du ändrat dina tankar så vet jag faktiskt inte hur jag hade klarat mig.
Jag vet inte hur lång tid det hade tagit för mig att komma över dig, helt.
Jag vet inte ens om det hade gått?
Men du ändrade dig och jag har aldrig någonsin varit gladare än just då.
Just den minuten så sprutade det tårar, glädjetårar.
Och jag visste verkligen inte om det verkligen hände.
Jag läste samma sms 100 gånger för att verkligen tro på det.
Jag tror inte jag har förstått någonting av dethär.
Allt gick så fort.
Men idag, idag har mina tankar sprungit i högvarv.
Mitt hjärta har slagit sjukt mycket, vilket du märkte själv också.
Allt detta för att jag inte varit fullt medveten om hur det verkligen är.
När vi skulle åka hemifrån dig så sa jag hejdå till din mamma och hon kramade mig.
Hon kramade mig och sa att hon verkligen hoppades att jag snart skulle komma till er igen.
Jag kunde inte säga mer än "Ja det hoppas jag med, men det tror jag nog."
Hon upprepade hela tiden att hon verkligen hoppades.
Då började skräcken stiga inom mig igen, tänk om jag inte skulle komma en gång till.
Tänk om.
Som jag sa, mitt hjärta och min hjärna har gått i högvarv.
Men så mycket som du har hållt om mig, pussat mig och ja, visat att du verkligen vill dehär.
Så litar jag på det. Jag litar på dig.
Men då du sa att du älskade mig, första gången efter söndagen.
Jag visste inte om jag skulle gråta eller bara skratta.
Jag blev så sjukt jävla lycklig under just den sekunden, så du anar inte.
Tågresan hem var hemsk då jag hellre stannat hos dig,
men jag hade då ett leende på läpparna.
Dennis, jag älskar dig.
Oavsett vad.
All I have is you
and it's all that i'm breathing for
All I need is you
Jag har alltid verkligen älskat din närhet och allt som har med dig att göra.
Men dom här dagarna har allt känts annorlunda.
I söndags var min värsta dag på sjukt länge.
Hade inte du ändrat dina tankar så vet jag faktiskt inte hur jag hade klarat mig.
Jag vet inte hur lång tid det hade tagit för mig att komma över dig, helt.
Jag vet inte ens om det hade gått?
Men du ändrade dig och jag har aldrig någonsin varit gladare än just då.
Just den minuten så sprutade det tårar, glädjetårar.
Och jag visste verkligen inte om det verkligen hände.
Jag läste samma sms 100 gånger för att verkligen tro på det.
Jag tror inte jag har förstått någonting av dethär.
Allt gick så fort.
Men idag, idag har mina tankar sprungit i högvarv.
Mitt hjärta har slagit sjukt mycket, vilket du märkte själv också.
Allt detta för att jag inte varit fullt medveten om hur det verkligen är.
När vi skulle åka hemifrån dig så sa jag hejdå till din mamma och hon kramade mig.
Hon kramade mig och sa att hon verkligen hoppades att jag snart skulle komma till er igen.
Jag kunde inte säga mer än "Ja det hoppas jag med, men det tror jag nog."
Hon upprepade hela tiden att hon verkligen hoppades.
Då började skräcken stiga inom mig igen, tänk om jag inte skulle komma en gång till.
Tänk om.
Som jag sa, mitt hjärta och min hjärna har gått i högvarv.
Men så mycket som du har hållt om mig, pussat mig och ja, visat att du verkligen vill dehär.
Så litar jag på det. Jag litar på dig.
Men då du sa att du älskade mig, första gången efter söndagen.
Jag visste inte om jag skulle gråta eller bara skratta.
Jag blev så sjukt jävla lycklig under just den sekunden, så du anar inte.
Tågresan hem var hemsk då jag hellre stannat hos dig,
men jag hade då ett leende på läpparna.
Dennis, jag älskar dig.
Oavsett vad.
All I have is you
and it's all that i'm breathing for
All I need is you
Comment the photo
<br />
Plus vad själva armbandet kostade ;)
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fevelina/352748595/