May
Tuesday 18 August 2009 photo 1/1
|
Att mista någon.
Längtan till någon man inte kan få tillbaka.
Tårar längs kinderna av att aldrig kunna bli hel igen.
Vanor som bryts. Små ord som gör skillnad.
Varje dag kommer minnen tillbaka.
På hur bra allt var då.
Vi plockade smultron i smultronlandet och gjorde pannkakor.
Gick ner till sjön och badade. Handlade. Spelade spel. Bakade.
Sånt man gjorde när man var liten.
Du var den som alltid fanns där.
Den man alltid gick till, pratade med.
Umgicks med.
Sen en dag började du bli sjuk.
Vi alla höll hoppet uppe. Hoppet gör att livets gnista förblir brinnande.
Vi alla fanns i din närhet.
Du fick åka in till sjukhuset.
I veckor och månader utan att komma hem.
Vissa dagar tappade du gnistan.
Men du var stark.
Du kom hem.
Ditt liv hade förändrats.
Du Fick gå från sängen till toaletten. Och från sängen till köket.
Ligga ner, sitta ner.
Jag var där hos dig. Precis som förut.
Men det var jobbigt att se dig så sjuk och sårbar.
Du fick åka till sjukhuset igen.
Du blev lovad att komma hem till midsommar.
Jag var inte hos dig på ett tag. Tänkte att du ändå snart kommer hem.
Sen fick jag ett samtal att du var sövd och låg på intensiven. Du var sämre. Denna gången insåg vi alla hur situationen var.
Du andades inte själv det gjorde maskinerna åt dig.
Jag satt och höll din hand. Den var varm. Precis som det alltid varit.
Jag kammade ditt hår. Ditt livlösa hår som en gång varit lockigt.
Jag pratade med dig. Utan svar.
Du låg så tyst stilla och varm.
Du gav inte upp.
Du blev lite bättre.
Gnistan av liv tändes.
Vi alla hoppades fortfarande.
Du var så skör. Som ett tunt tunt glas som kunde gå sönder så lätt.
Inget förändrades. Inget blev bättre. Inget blev sämre.
Maskinerna plockades bort en efter en.
Du slutade andas.
Alla som du älskade fanns i din närhet under hela tiden.
Under den vecka du var sövd var vi alla där med hoppet och gnistan kvar, och stöttade varandra.
Du var så god
Du var så rar
Du lämnade bara fina minnen kvar.
Mina sista ord till dig var. Jag älskar dig, vi ses igen.
Farmor.
Tårar längs kinderna av att aldrig kunna bli hel igen.
Varje dag kommer minnen tillbaka.
Sen en dag började du bli sjuk.
Ditt liv hade förändrats.
Jag var där hos dig. Precis som förut.
Du fick åka till sjukhuset igen.
Sen fick jag ett samtal att du var sövd och låg på intensiven. Du var sämre. Denna gången insåg vi alla hur situationen var.
Du var så god
Mina sista ord till dig var. Jag älskar dig, vi ses igen.
Farmor.
så jävla fint skrivet
förstår hur du känner <3
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ff-a-n-n-y/401848790/
Visa toppen
Show footer