January
Sunday 16 November 2008 photo 7/7
|
har du nån gång känt, att allt känns fel?
man väljer fel väg,
och de saknas en del,
men hur man än vrider och vänder
ser man inte biten man önskar gud sänder,
en ledtråd för att finna sig själv,
för att kunna känna sig levande igen.
du hör en röst som viskar ditt namn,
du önskar dig upp mot en änglafamn om du kämpar,
om du låter lågan brinna då är möjligheten stor att du kan övervinna,
rädslan för att en dag inte finnas,
rädslan, för att folk inte dig kommer minnas.
vem du är, var du är, har du funnits och andats i denna värd?
om du får gåshud, sakta försvinner hoppet.
din dröm, min dröm, kan bli verklighet, tro mig jag vet, din dröm, min dröm, vi kommer hitta biten som saknas i livet.
när ensamheten smyger fram, känns det som man befinner sig någon annanstans,
i ett isolerat rum utan föster.
var när, hur gick de fel?
vad vem varför, blev det som de blev?
nånting fattas, en bit av pusslet ät borttappat.
ju mer dagarna går, desto mer glider ens själ ifrån,
men en dag kommer biten finnas där, den kommer bli en del den man är
den dagen då jag blir hel, kommer inte folk se ner på mig mer,
jag blir som en stjärna i centrum som alla ser.
JAG FINNS ALLTID HÄR FÖR DIG LOVISA TAENGH
man väljer fel väg,
och de saknas en del,
men hur man än vrider och vänder
ser man inte biten man önskar gud sänder,
en ledtråd för att finna sig själv,
för att kunna känna sig levande igen.
du hör en röst som viskar ditt namn,
du önskar dig upp mot en änglafamn om du kämpar,
om du låter lågan brinna då är möjligheten stor att du kan övervinna,
rädslan för att en dag inte finnas,
rädslan, för att folk inte dig kommer minnas.
vem du är, var du är, har du funnits och andats i denna värd?
om du får gåshud, sakta försvinner hoppet.
din dröm, min dröm, kan bli verklighet, tro mig jag vet, din dröm, min dröm, vi kommer hitta biten som saknas i livet.
när ensamheten smyger fram, känns det som man befinner sig någon annanstans,
i ett isolerat rum utan föster.
var när, hur gick de fel?
vad vem varför, blev det som de blev?
nånting fattas, en bit av pusslet ät borttappat.
ju mer dagarna går, desto mer glider ens själ ifrån,
men en dag kommer biten finnas där, den kommer bli en del den man är
den dagen då jag blir hel, kommer inte folk se ner på mig mer,
jag blir som en stjärna i centrum som alla ser.
JAG FINNS ALLTID HÄR FÖR DIG LOVISA TAENGH
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ff-felicia/296081646/
Visa toppen
Show footer