det finns en sak jag har lärt mig här i livet,
det är att man kan verkligen stänga ute sina känslor, man tänker inte
på alla saker som händer, man liksom bara lever livet.
men tillslut så kommer det en dag/kväll då man bara känner sig deppig.
man vill gråta, men det finns inte tårar.
man tänker på allt som har hänt, allt man saknar,
och.. att man verklgien tycker om någon.
man vill bara vara ifred, bara kunna sätta sig ner,
ta den tid man behöver för att tänka.
det kan bara vara det man behöver göra,
allt kanske inte löser sig för det,
men det kan ändå vara skönt att få allt ur skallen..
vet helt ärligt inte varför jag skriver detta,
men behöver få ut de.
Be strong, we can work it out!

jag följer inga råd,jag är självlärd!

sagt det förr och säger det igen, du är inget cp, du är jävligt smart frida!