Monday 11 June 2007 photo 14/15
|
Bål Genomskinlig, klar och het, vackra mantel, slå opp, smyg dig tätt som ett vatten om min väntande kropp. Jag står bunden och stilla, har ej trots att spilla. Har ej motstånd mer, ingen lönlös strid. Så i ångest utan luft får man bidandets frid. Här har allt hopp stannat, vill inget annat. Som ett asplöv min kropp, som en flämtning min själ, och där långt innanför är jag fri likaväl. Stor tystnad rör mig bortom allt som förgör mig. Ur diktsamlingen "För trädets skull".
Annons