Psykbryt

Jag har verkligen fått ett psykbryt nu. Jag är arg, jag är ledsen, jag känner mig hopplös, meningslös, patetisk, väldigt världelös och helt enkelt så jävla misslyckad.

Why?

Mamma's kille som vanligt. Han skriver varje dag mejl om a-kassan, arbetsförmedlingen och soc. De tre ämnena som påminner mig om hur världelös jag känner mig varje dag för att inte kunna få ett jobb, att inte kunna stå på egna ben.
Nu tycker han ja e lat för jag inte varit på arbetsförmedlingen än, jag borde ligga i respirator för att jag ska va för sjuk för att orka det.
Sen ska jag betala denna jävla räkning så mkt jag kan och resten ska han betala.
Räkningen är på ca 800 kr. De är i princip allt jag har. Ska jag alltså leva på precis ingenting för något jag inte ens vill vara med i?

Om han ska va så jäval pushig kunde han puschat med till soc innan han slänger på mig räkningar

Jag är så jävla trött på dessa mejl från honom, jag mår dåligt som det är utan att bil påmind om att jag misslyckats tre gånger om dagen.

Jag vart så arg, ledsen och frustrerad att jag bara ville slå nånting, eller ha sönder, och för att inte krossa knogarna i betongväggen eller slå sönder alla våra tallrika fick jag psykbryt och slog på mina stackars knän som nu e jätte röda, gör ont och kommer antagligen få blåmärke.
Funderar starkt på att gå till en psykolog för jag är så jävla knäckt nu för tiden, de är för mkt på samma gång 

There are more blog posts on this day (3)