July
Wednesday 29 September 2010 photo 1/1
|
Kapitel 1
Kärleksstigen
Rocky sprang ifrån mig idag. Jag befriade honom själv ifrån hans kedjor, och han försvann in i den dunkla skogen. Jag gick ensamt hem med sparkande steg och med kopplet hängande ner ifrån min hand. Jag stönade till då jag blickade ut över garageuppfarten och insåg att min bil var den ända som stod parkerad framför den stora, vita träbyggnaden. Motorhuven stod öppen och jag kom ihåg att den gamla rostiga golfen är trasig och går inte att köra. Motvilligt och irriterad vände jag mig om för att orkeslöst vandra hela vägen hem till Chili’s hus. Där skulle jag finna min borttappade hund. Demonerna följde troget efter. En panikattack drabbade mig plötsligt och jag flydde in till skogs. Skamsen och förlöjligad fann jag mig själv stå och förmedla med Gud och hans högre makter i den skyddande skogsdungen. Vad höll jag egentligen på med? Tänk om grannarna såg mig? Rocky syntes inte till någonstans men när lugnet sakta sänkte sig över de mörka höstlöven, uppenbarade sig något otroligt! En skramlade, välbekant gammal firmabil rullade upp mot Litorina. Jag stod vid cykelvägens slut då den passerade förbi mig. Jag har läst den stora texten ovanför förarhytten så många gånger förut att den sitter inpräntad i mitt hjärta… Ändå blir jag alltid lika förvånad varje gång som den möter mina glittrande ögon. Han var här.
Under ett par sekunder, inte längre än ett ögonblick, stod tiden stilla. Rasslet ifrån de vissna löven på träden upphörde och den stormande orkanen innanför min rynkande panna stillade sig hastigt. Plötsligt var han här. Så nära att jag kunde smeka hans ofattbart vackra ansiktslinje med blicken. Han var så vacker att han bländade mina ögon. Jag blinkade till och kunde inte förmå mig att slita blicken ifrån de Gudaliknande konturerna som snabbt for förbi mig. Blodet sjöd under min hud, brände mina läppar. Jag drog ett häftigt, flämtande andetag. Den välbekanta yrseln omtöcknade mig sakta och jag insåg snart att jag hade glömt bort att andas. Jag häpnade över den oväntade elektriciteten som löpte genom mig. En vansinnig impuls att sträcka fram handen och röra vid honom, smeka hans perfekta ansikte bara en ända gång. Likt en adrenalinchock rusade den överväldigande glädjen fram genom min kropp, ut i alla ådror, muskler och kärl. Jag blev så berörd, så påverkad av hans existens att jag knappt kunde stå på benen. Jag stannade upp men han såg inte åt mitt håll, han visste inte ens om att jag stod där. Hans liv, hans vardag, hans värld var precis densamma som innan han styrde upp för den mörka, slingrande backen… Min värld hade han omedvetet förändrat bara genom att köra förbi.
Strax där efter kom Rocky rusande, flåsande bakom de taggiga snåren. Han som aldrig annars återvänder hem utan att någon tvingas släpa honom in i bilen. Som på ett trollslag var allting över, Rocky var tillbaka och den vita firmabilen försvann upp för Dolinvägen. Det fantastiska välbehag som nu omslöt mitt hjärta, likt luddiga fikonblad, hade plötsligt suddat ut all den oro, all den ångest och ängslighet som jag tidigare brottats med. Djävlarnas skoningslösa piskor hade bytts ut mot änglalika, kittlande små mjuka händer mot mitt inre och jag andades lugnt - trots yrsel samt en stormande orkan av frid och lycka. I just det ögonblicket kändes det som om jag var på väg upp mot Pärleporten. Jag var lycklig, innerligt befriad och det fanns ej längre några viskande röster i mitt öra. Det var tyst och stilla och jag undrade; hade livet planerat det här? Såg Rocky vad husse ville se? Han hade kommit tillbaka till mig i precis samma ögonblick som förtrollningen bröts, som om uppdraget nu var slutfört. Kanske visste han om att ingen kan beröra mig, påverka mig och uppväcka mig som denna man kan. Plötsligt var jag förälskad igen, plötsligt var jag åter vid liv.
Kanske var det här ödets sätt att rädda mig för en stund?
Jag har blivit som alldeles uppslukad utav Stephenie Meyer's sagolika kärleksroman. Varje gång som hon beskriver Bella’s kärlek till Edward, tänker jag på dig för att förstå.
Annons
Comment the photo
Fiskistrakur
Fri 1 Oct 2010 15:33
Thihi, tack så hemskt, hemskt, mycket Fanny!! <3<3 Ni är för goa allihopa! :D
Anonymous
Thu 30 Sep 2010 17:38
Funderat påå att bli författare? :OO Du hade lätt lyckats!<3
Fiskistrakur
Wed 29 Sep 2010 20:37
Awwww, tusen TACK ska du ha, underbaraste lilla syster yster gumman! <3 Haha, jag försöker förmedla min dag likt Stephenie Meyer, som om det vore en roman! :P
Fiskistrakur
Wed 29 Sep 2010 20:47
Naaaaaw, TACK än en gång, sötaste lilla sötaste gullkastrull! <3<3 Är det någon som är söt så är det duuu! :D
24 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fiskistrakur/473365571/
Visa toppen
Show footer