Monday 8 December 2014 photo 2/2
|
Jag vet inte om jag tror på Gud, men jag tror, av hela mitt hjärta, att det på något sätt fanns en mening med att jag hann flytta ihop med min bästa vän, Déas, innan min älskade pappa så tragiskt rycktes ifrån oss. Jag har nämligen aldrig varit så lycklig - mitt liv har aldrig känts så fulländat, så tveklöst rätt och komplett - som här, på Nordstadsgatan 13 A, tillsammans med min glyttiga lilla tramsebyxa till lillebror.
När min pappa dog, rasade hela min värld samman mitt framför ögonen på mig. Golvet jag stod på bara brast och jag föll handlöst... men... det känns samtidigt som att jag omöjligt kunde ha landat mjukare. Min tillvaro i Sölvesborg tillsammans med Déas, med familj och vänner, Hörvik och Rocky, så nära inpå, är nämligen fyllt till brädden av fluffigt ljusrosa, skimrande eufori. Och när livet sakterligt började gå vidare, hade jag den stora gåvan att få återgå till ett liv som jag så innerligt, innerligt älskar att leva. Déas är min tvillingsjäl här på jorden; min bror, min sanna livskamrat och absolut allra bästaste bästis. Och den glädje han skänker, den trygghet han utstrålar, all kärlek som han omfamnar mig med är överväldigande. Vidunderlig och alldeles oerhörd. Jag tror aldrig att jag kan förklara, finna de rätta orden till att beskriva hur TOTALT JÄVLA UNDERBART vi har det ihop; vi tramsar och leker, skrattar, brottas, skojar och cp:ar oss - varje dag är som ett enda stor smällkaramell av lycksalighet. De interna skämten och jargongerna är nu så pass många att man har glömt bort dem till nästa dag, redan ersatt dem med nya. Vi pratar och diskuterar, filosoferar, drömmer och fantiserar; planerar hela livet ihop. Allt från kvällens middag till nästa års mest lönsamma inredningsdetalj.
Jag minns att allt jag någonsin önskade, när jag flyttade upp till Mullsjö för snart två år sedan, var att en dag få bo ihop med Déas. För jag visste - jag har alltid känt det så starkt i mitt hjärta; han är mitt hem. Han är min nya familj. Mitt nya Hörvik. Och jag hade rätt. Rektordahls Gatan, Mullsjö, Jönköping... nej, jag har aldrig känt mig hemma någon annanstans än på Vågbrytaregränd i Hörvik.
Inte förrän nu.
Inte förrän Nordstadsgatan.
Inte förrän du.
Annons
Comment the photo
elisabeth
Wed 10 Dec 2014 08:42
<3 <3 <3
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fiskistrakur/519189742/