September
Tuesday 27 April 2010 photo 7/12
|
Ändrade bild för att Vigge dampade och tröttnade på den andra :)
Nu ska jag skriva mer så Sessan min och Mångubben kan ha nått att göra med sitt liv :D läs då föfan, ni är slylldig mig en tjänst .. xd stavn*
"Gud vilken hemsk dröm...." mummlar någon i rummet..
Jag tittade nyvaket ut mitt i rummet.
Nej men, det va min egen röst, jag hörde haha!
Ingen där ju! Var va dom? Då slogs dörren upp, in kom mamma med en bricka i handen och sin väska i den andra, bakom henne kom en sjuksköterska och babblade om massa mediciner.. Mamma mm.ade och ser besvärad ut.
"Kim då..?" sa jag.. Jag pratade normalt! (:D)
"Han är på toa gumman, pojkar går faktiskt på toa emellanåt oxå duvet.." sa mamma lite tyket för att skoja med mig.
"hah, men.. Får jag åka hem nu? Jag vill krama om Grolle." frågade jag
Grolle va min gråspräckliga katt med knallblå ögon, han älskade att kela, och att busa, och va ute samma tider varje dag.
Jag älskade han som ett syskon.
Mamma och sköterskan byter blickar och mamma ser ut som om hon håller på spricka.. "Gumman, vi måste hit en gång i veckan, okej?" sa mamma.
"Va? varför?" frågde jag
"Jo, om du blir normal igen, i vikt och allt du vet.. slipper du det.."
"Och du har inga problem med det egentligen ju.. så ät mycket, så slipper du, och du spyr ju inte upp maten.. det är bara det att du inte ätit något alls på länge... jag har tjatat men du har inte lyssnat..." sa mamma besvärat.
"Ja.. okej... men jag börjar lite då?" sa jag...
Då kom Kim in.. Han vinglade till lite när han kom in i rummet.
"AHH!" flämtade jag till, det lät så dumt så ingen kunde hålla sig för skratt.
"Sko snöret!"flinade Kim.
Då log jag, åt hur dum jag va, jag trodde han höll på dö.
Två veckor senare. Det ärr fredagkväll. Alla är hemma , farfar är där.
"Såå, tre årsen pappa dog på söndag." säger farfar till mig med sorg i blicken.
"Ja. Snälla påminn mig inte.." säger jag och lägger upp mat i
Grolles matskål. "Men vi måste ju tända ljus.." säger mamma.
"Ja, men inte idag!" säger jag. Jag känner hur tårarna börjar trycka sig fram.
Kim sitter med Grolles bror Sparris i famnen, Sparris heter han för att han har sparris gröna ögon. Litte gulligt, annars ser han exakt lika dan ut som Grolle.
Han
släpper Sparris och sätter sig på en köks stol.
Han tittar på mig, och jag ser att han har ont...
"Vi går ut en runda..." säger jag och nickar åt Kim att han ska komma.
Vi går ut i sommarkvällen och vandrar mot skogen.
Där vi blev ihop.
Nu ska jag skriva mer så Sessan min och Mångubben kan ha nått att göra med sitt liv :D läs då föfan, ni är slylldig mig en tjänst .. xd stavn*
"Gud vilken hemsk dröm...." mummlar någon i rummet..
Jag tittade nyvaket ut mitt i rummet.
Nej men, det va min egen röst, jag hörde haha!
Ingen där ju! Var va dom? Då slogs dörren upp, in kom mamma med en bricka i handen och sin väska i den andra, bakom henne kom en sjuksköterska och babblade om massa mediciner.. Mamma mm.ade och ser besvärad ut.
"Kim då..?" sa jag.. Jag pratade normalt! (:D)
"Han är på toa gumman, pojkar går faktiskt på toa emellanåt oxå duvet.." sa mamma lite tyket för att skoja med mig.
"hah, men.. Får jag åka hem nu? Jag vill krama om Grolle." frågade jag
Grolle va min gråspräckliga katt med knallblå ögon, han älskade att kela, och att busa, och va ute samma tider varje dag.
Jag älskade han som ett syskon.
Mamma och sköterskan byter blickar och mamma ser ut som om hon håller på spricka.. "Gumman, vi måste hit en gång i veckan, okej?" sa mamma.
"Va? varför?" frågde jag
"Jo, om du blir normal igen, i vikt och allt du vet.. slipper du det.."
"Och du har inga problem med det egentligen ju.. så ät mycket, så slipper du, och du spyr ju inte upp maten.. det är bara det att du inte ätit något alls på länge... jag har tjatat men du har inte lyssnat..." sa mamma besvärat.
"Ja.. okej... men jag börjar lite då?" sa jag...
Då kom Kim in.. Han vinglade till lite när han kom in i rummet.
"AHH!" flämtade jag till, det lät så dumt så ingen kunde hålla sig för skratt.
"Sko snöret!"flinade Kim.
Då log jag, åt hur dum jag va, jag trodde han höll på dö.
Två veckor senare. Det ärr fredagkväll. Alla är hemma , farfar är där.
"Såå, tre årsen pappa dog på söndag." säger farfar till mig med sorg i blicken.
"Ja. Snälla påminn mig inte.." säger jag och lägger upp mat i
Grolles matskål. "Men vi måste ju tända ljus.." säger mamma.
"Ja, men inte idag!" säger jag. Jag känner hur tårarna börjar trycka sig fram.
Kim sitter med Grolles bror Sparris i famnen, Sparris heter han för att han har sparris gröna ögon. Litte gulligt, annars ser han exakt lika dan ut som Grolle.
Han
släpper Sparris och sätter sig på en köks stol.
Han tittar på mig, och jag ser att han har ont...
"Vi går ut en runda..." säger jag och nickar åt Kim att han ska komma.
Vi går ut i sommarkvällen och vandrar mot skogen.
Där vi blev ihop.
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/flubdub/454864117/
Visa toppen
Show footer