Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Att åka tåg i elva och en halv timme kan ju verka himla tröttsamt.
Men åker en med Urkultståget är det faktiskt helt okej. För då slipper en alla byten och får möjlighet att lyssna på fin musik! Det här är Recanto. Med ett underligt fint instrument jag inte
Rising Appalachia, väldigt bra även utan den förlorade banjon.
När vi efter två timmars försening till slut var framme möttes jag av Joel! Vi hittade vår campingplats.
Och så småningom anslöt sig Tony, André och Sara till vårt gäng!
Himlen var vacker. Lite som i Brunnsvik. Fast norrländsk.
Vi fick sno oss lite på. Missade en del av Rising Appalachias spelning, men jag fick höra "Scale Down" och den låten var nog ändå den viktigaste. De är sagolika.
Efter det slog vi oss ner i en brant slänt och sjöng allsång.
Himlen ville aldrig bli helt mörk.
Eldnatten började!
Det var rätt coolt. Men jag hade nog förväntat mig mer.
Ljus!
Och konstig dans.
Massa folk!
Lyssnade lite på Dawda Jobarteh och hängde med ett troll.
Såg lite mer eld.
Och lyssnade på Lur. De var ascoola! Men jag var lite tvungen att gå ut från danslogen innan spelningen var över för att inte svimma av trängseln.
Och sedan gick vi till våra tält och sov under en vacker måne.
God morgon André!
Campinghäng och Sara och Tony musicerade.
Rötterna växer fortfarande.
På festivalområdet sen träffade jag en Matilda som blev en ny kompis och vi lyssnade på Crash Nomada.
De var jättebra! Folkpunk.
Sedan hittade jag de här. De sysslade med en skattjakt.
Tony hittade sitt kryss på kartan. EN JAKE-MÖSSA!!! Så cool.