Saturday 1 March 2008 photo 4/4
|
Endel saker är bara helt omöjliga att förstå för mig. Många av dem är säkert helt självklara för andra. Eller inte. Kanske bryr de sig bara inte. Men hur kan man INTE bry sig? Hur kan man se bort ifrån allt, bara tro på de som man själv ser. Och om man då ser de då säger man att det inte kommer hända en själv. Eller är det så? Inte vet jag. Det var ju jag som inte förstod mig på dem. Den största gåvan enligt mig är mitt liv. Borde inte det vara större än allt annat? Hur kan man då helt bara se bort från det? Alla gåvor är inte vad man önskar att de skulle vara men vad skulle det skada att le ändå? Vad skulle det skada att se det vackra i sin gåva? Vad skulle det skada om man tackar för det ändå? Vad skulle det skada om man delar med sig av sin gåva, för alla är inte som du. Vi är inte perfekta, vi står alla på fyndhyllan. En aning oputsade, en aning oslipade, en aning otacksamma för vart vi står. Men alla uppskattar fyndhyllan mer än något i hela affären, eller hur? Vi kommer alla dit för att hitta det som vi ska berätta om där hemma, det stora fyndet. Det lyckade köpet. Le lite älsklig, du är vårat stora fynd. Vårat lyckade köp.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Sat 1 Mar 2008 16:22
Ah, bilderna var jättefina! Håller med den under, vårkänsla. Och texten är också fin, som vanligt.
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/foreigner/172721072/