May
Saturday 27 February 2010 photo 1/1
|
När denna bilden togs trodde jag aldrig att jag skulle ha all den otur jag har haft.
Tänk er att era drömmar fullständigt krossas.
Det är ungefär så jag känner just nu
Jag skickade in en ansökan om dispens för att få tävla med Molla.
De har nu skickat tillbaka pappret och beslutat att jag inte får tävla med henne.
Hundar med Addisons får inte tävla och det finns inga undantag.
Jag och Molla kommer aldrig mera att få befinna oss på någon som helst tävlingsbana.
Det låter kanske inte så allvarligt, men för en tävlingsmänniska som mig är det fruktasvärt.
Jag har kämpat och återigen kämpat med den hund jag har, och när jag äntligen har vågat mig ut på agilitybanan med henne och verkligen visat att det går med den hund jag har så KRAS, allting borta.
Att träna med en hund som min är inte det enklaste. Jag är en människa som måste sätta upp mål för att komma någonstanns.
Vad ska jag nu ha för mål?
Nu är ingenting viktigt längre.
Hon behöbver inte sitta kvar på sin plats, för vi kommer aldrig tävla i lydnad.
Hon behöver inte röra kontakfältet med en endaste tass, för vi kommer aldrig att tävla i agility.
Hon behöver aldrig mera stå still, för vi kommer aldrig tävla i uställning.
Hon kommer aldrig mer att behöva snurra åt varken höger eller vänster, för vi kommer aldrig mer tävla i freestyle.
Tänk er att vara en inbiten tävlingsmänniska och en dag får ni ALDRIG mer visa er på tävlingsbanan igen.
Tur i oturen hann jag få henne till Svensk och Dansk Champion innan allting kom.
Ännu ett bakslag som jag hade klarat mig utan...
Tänk er att era drömmar fullständigt krossas.
Det är ungefär så jag känner just nu
Jag skickade in en ansökan om dispens för att få tävla med Molla.
De har nu skickat tillbaka pappret och beslutat att jag inte får tävla med henne.
Hundar med Addisons får inte tävla och det finns inga undantag.
Jag och Molla kommer aldrig mera att få befinna oss på någon som helst tävlingsbana.
Det låter kanske inte så allvarligt, men för en tävlingsmänniska som mig är det fruktasvärt.
Jag har kämpat och återigen kämpat med den hund jag har, och när jag äntligen har vågat mig ut på agilitybanan med henne och verkligen visat att det går med den hund jag har så KRAS, allting borta.
Att träna med en hund som min är inte det enklaste. Jag är en människa som måste sätta upp mål för att komma någonstanns.
Vad ska jag nu ha för mål?
Nu är ingenting viktigt längre.
Hon behöbver inte sitta kvar på sin plats, för vi kommer aldrig tävla i lydnad.
Hon behöver inte röra kontakfältet med en endaste tass, för vi kommer aldrig att tävla i agility.
Hon behöver aldrig mera stå still, för vi kommer aldrig tävla i uställning.
Hon kommer aldrig mer att behöva snurra åt varken höger eller vänster, för vi kommer aldrig mer tävla i freestyle.
Tänk er att vara en inbiten tävlingsmänniska och en dag får ni ALDRIG mer visa er på tävlingsbanan igen.
Tur i oturen hann jag få henne till Svensk och Dansk Champion innan allting kom.
Ännu ett bakslag som jag hade klarat mig utan...
Comment the photo
Fy tusan. Går det inte att överklaga, eller ÄR det dåligt för henne att tävla? Men det är en så massa annat kul man kan ha med sin hund!! Ni kan ha uppvisningar om ni nu inte får tävla. Var med i en talangjakt med ett freestyleprogram?
Det går inte att överklaga tyvärr, saken är ju att hon kan komma in i en Addisonkris och rätt som det är så poff (död), <3
Jo, men jag tycker att jag har väntat ganska länge...
Men vill du ha en ny hund?
Jag har engelska cocker spaniels till salu här hemma!
Men jag har andra planer när jag väl har slutat skolan (:
38 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/forsbrand/445450789/
Visa toppen
Show footer