Wednesday 27 October 2010 photo 1/1
|
I måndags fick jag en massa hästsaker av Pia (närmare bestämt två IKEA-påsar och tre flyttlådor) som har tillhört den här damen tidigare. Idag bestämde jag mig för att kolla igenom vad som skulle sparas.
Linnéa var där och hjälpte mig, och tur var nog det. Det blev lite mer lättsamt på det sättet. Jag berättade om tokiga minnen, vi skrattade åt dåtidens mode och hon jublade över ett pannband och ett par schabrak som kommer ärvas till Carisma.
Mette, eller Mariette II som hon mer formellt heter, var min bästa ponnykompis i över tio år. Min bästa vän Jonna fick henne när vi var 10 år, och i somras somnade hon in, hela 32 år gammal, i Pias (som är Jonnas mamma) famn, alldeles lugnt och stilla i hagen, mitt i sommarbetet och i finare skick än på många år.
Det finns nog ingen som har fått mig att skratta och gråta så mycket, ingen som har lärt mig så mycket om att vara Frida som hon.
Idag hade jag för första gången på väldigt länge vit Mettepäls över hela mig igen. Få saker som tankarna på Mette väcker så motstridiga känslor i mig. Jag är så fantastiskt glad och tacksam för att jag har fått möjligheten att lära känna en sådan underbar ponny och fortfarande obeskrivligt ledsen för att hon inte finns med oss längre.
Fortsätt vila i frid, vackra, underbara, tokiga och fantastiska ponnypärla.
Annons
Sandruww
Mon 1 Nov 2010 23:07
är så ledsamt när tiden tar slut!:(
men som tur är så har fina minnen att tänka tillbaka på!
men som tur är så har fina minnen att tänka tillbaka på!
Frida1987
Mon 1 Nov 2010 23:53
Ja, visst är det?
Som tur är kunde det här inte ha skett på ett bättre sätt. Hon slutade på topp, och det är så typiskt henne. Simply the best.
Jag har så galet många minnen tillsammans med henne och är såå tacksam samtidigt som det alltid har känts som att hon skulle finnas alltid. Jag har tänkt att mina barn och barnbarn ska lära sig att rida på henne. Hur knäppt är inte det?
Som tur är kunde det här inte ha skett på ett bättre sätt. Hon slutade på topp, och det är så typiskt henne. Simply the best.
Jag har så galet många minnen tillsammans med henne och är såå tacksam samtidigt som det alltid har känts som att hon skulle finnas alltid. Jag har tänkt att mina barn och barnbarn ska lära sig att rida på henne. Hur knäppt är inte det?
Sandruww
Tue 2 Nov 2010 08:46
Skönt att det slutade så iaf, om man nu får säga så..
Jag förstår dina tankar, jag hade likadana tankar om min ögonsten.
Jag förstår dina tankar, jag hade likadana tankar om min ögonsten.
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/frida1987/475801785/