Thursday 30 April 2009 photo 1/1
|
Plågsam kärlek
Av Ylva Berggren
Maya satt i skolan med sina kompisar som pratade på, men Maya satt bara tyst utan att lyssna. Hon hade ögonen fästa på Niklas, en kille i hennes klass som hon var kär i.
Niklas var lång och hade gröna vackra ögon som ofta hade en speciell gnista i sig.
Plötsligt, som om hon inte styrde sig själv, reste hon sig och gick fram till bordet där hennes klasskamrater, inklusiva Niklas, satt vid.
Hennes bruna hår vajade lätt över ryggen. Hon satte sig på en ledig plats bredvid de andra. Maya kände några utan dom ganska bra, men inte alla, då hon inte riktigt vågat lite på alla innan. En av tjejerna log och hälsade på henne och strax efteråt log alla de andra mot henne. Tjejen som satt bredvid Maya förklarade samtals ämnet och lät henne komma in i samtalet.
Veckorna gick och Maya "kom in i gänget" mer o mer, och hon fick veta allt möjligt som att Niklas var ihop med en utav tjejerna. Maya blev lite smått ledsen, men, han var ju ändå lycklig, det var väl huvudsaken trots allt.
Det tog inte lång tid för Niklas att förstå att han var gillad av Maya, han kände inte de minsta kärlek till henne däremot, men dom var någolunda bra vänner iallafall.
Niklas var väldigt retlig utav sig och drev alltid med Mayas kärlek. Men hon brydde sig inte så mycket om det, men snart visste alla i hela skolan om vem hon gillade.
Niklas och hans tjej visade från början inte så mycket om att dom var ihop, dom snarare undvek varan. Och det trivdes Maya med eftersom det inte påminde henne om det. Men svartsjukan fanns där, väldigt svagt. Men hon sa ändå, som bra kompis, fina kommentarer om deras förhållande.
Men snart började det att bli mer kärlek mellan Niklas och tjejen och mer svartsjuka bubblade fram, men fortfarande behärskad.
Ofta grävde Niklas ner näsan i håret på tjejen och pussade henne, ibland kysstes dom. Maya fick då alltid ont i magen och kände tårarna brinna innanför ögonlocket, ibland pressade dom sig tillomed ut.
En kväll, efter precis en sådanhär upplevelse, låg Maya i sin säng och grät.
Nu hade Maya fått nog, hon hoppade upp ur sängen och sprang ut i bara nattlinnet, hon rusade ner till den närliggande hamnen och stannade längst ut på lastkajen. Hon vände blicken ner mot det kalla, mörkblå vattnet, såg vågorna sprätta upp på kanten och stänka ner hennes fötter.
Hon kände kylan från vattnet och rös, men det enda hon hade i huvudet var bilden av när Niklas kysste sin flickvän. Hon vände sig om, precis som om någon hade stått där och ropat på henne, men där bakom var allt mörkt och tyst, det fanns inte en levande själ där. Hon vände sig sakta om igen och såg ner i vattnet, det var nära fem meter djupt.
Hon torkade en sista tår innan hon tillslut tog steget ner mot vattnet.
Av Ylva Berggren
Maya satt i skolan med sina kompisar som pratade på, men Maya satt bara tyst utan att lyssna. Hon hade ögonen fästa på Niklas, en kille i hennes klass som hon var kär i.
Niklas var lång och hade gröna vackra ögon som ofta hade en speciell gnista i sig.
Plötsligt, som om hon inte styrde sig själv, reste hon sig och gick fram till bordet där hennes klasskamrater, inklusiva Niklas, satt vid.
Hennes bruna hår vajade lätt över ryggen. Hon satte sig på en ledig plats bredvid de andra. Maya kände några utan dom ganska bra, men inte alla, då hon inte riktigt vågat lite på alla innan. En av tjejerna log och hälsade på henne och strax efteråt log alla de andra mot henne. Tjejen som satt bredvid Maya förklarade samtals ämnet och lät henne komma in i samtalet.
Veckorna gick och Maya "kom in i gänget" mer o mer, och hon fick veta allt möjligt som att Niklas var ihop med en utav tjejerna. Maya blev lite smått ledsen, men, han var ju ändå lycklig, det var väl huvudsaken trots allt.
Det tog inte lång tid för Niklas att förstå att han var gillad av Maya, han kände inte de minsta kärlek till henne däremot, men dom var någolunda bra vänner iallafall.
Niklas var väldigt retlig utav sig och drev alltid med Mayas kärlek. Men hon brydde sig inte så mycket om det, men snart visste alla i hela skolan om vem hon gillade.
Niklas och hans tjej visade från början inte så mycket om att dom var ihop, dom snarare undvek varan. Och det trivdes Maya med eftersom det inte påminde henne om det. Men svartsjukan fanns där, väldigt svagt. Men hon sa ändå, som bra kompis, fina kommentarer om deras förhållande.
Men snart började det att bli mer kärlek mellan Niklas och tjejen och mer svartsjuka bubblade fram, men fortfarande behärskad.
Ofta grävde Niklas ner näsan i håret på tjejen och pussade henne, ibland kysstes dom. Maya fick då alltid ont i magen och kände tårarna brinna innanför ögonlocket, ibland pressade dom sig tillomed ut.
En kväll, efter precis en sådanhär upplevelse, låg Maya i sin säng och grät.
Nu hade Maya fått nog, hon hoppade upp ur sängen och sprang ut i bara nattlinnet, hon rusade ner till den närliggande hamnen och stannade längst ut på lastkajen. Hon vände blicken ner mot det kalla, mörkblå vattnet, såg vågorna sprätta upp på kanten och stänka ner hennes fötter.
Hon kände kylan från vattnet och rös, men det enda hon hade i huvudet var bilden av när Niklas kysste sin flickvän. Hon vände sig om, precis som om någon hade stått där och ropat på henne, men där bakom var allt mörkt och tyst, det fanns inte en levande själ där. Hon vände sig sakta om igen och såg ner i vattnet, det var nära fem meter djupt.
Hon torkade en sista tår innan hon tillslut tog steget ner mot vattnet.
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fruktgodisar/361757078/