Sitter här och dricker mitt kaffe bryggt på toalettpapper och funderar på vad jag ska skriva om. Jo, jag tänkte skriva om en av de sakerna som jag "hatar" nämligen föräldrar som skryter om sina barn! En del personer som får barn verkar tro att det är ok att skryta om det, särskilt hur söta barnen är. De står där och berättar om hur gullig just deras unge är medan jag känner som att jag bara vill kräkas.

Vad är det för fel på folk? Varför förstår dom inte att dom tycker att sin son/dotter är finast endast för att de är deras egna, att de inte är objektiva. Nä det förstår dom inte! Så dom går och skryter till höger och vänster om hur söööt och fin deras unge är och berättar gärna om att den och den personen har sagt att deras unge är gullig. Ja, ja det säger man till ALLA barn. Droppen är när de lägger ut bilder på facebook på barnen och kommenterar bilderna där dom berättar hur underbara deras barn är. Det här är självklart samma föräldrar som tror att deras barn är underbarn eftersom de har lärt sig saker som de absolut ska kunna i den åldern annars vore det något fel på dom.

Jag har en kompis som heter Frida. Hon skryter aldrig, aldrig, aldrig om sin son. Det är verkligen jättesmart att göra så för det finns nog ingen unge i hela världen som jag har prisat som hennes. Jag känner ett extremt behov av att berätta hur söt, gullig och duktig han är heeela tiden bara för att inte hon "rubs it in my face" hela tiden. Nu kanske inte hon känner att jag gör det men då ska hon veta att i jämförelse så är det mycket.

Är jag för hatisk? Dom säger det.