Saturday 20 September 2008 photo 1/1
|
RIIIIIIIIIIIIS
Till dig
som snackade skit om min morbror. ÄR du helt funtad i huvudet ?
Var du rädd över att säga sådant face 2face när han fanns ?
Sådan liten rädd råtta är du, kallar dig själv svensk FNYS
DU ÄR EN SKAMM FÖR VÅRT LAND!
Man ska faktiskt låta de bortgånga vila i frid.
Min morbror var bäst, bäst i hela världen. Och jag älskar och saknar honom otroligt mycket. Sen finns det idioter som går runt och snackar skit om folk som inte finns längre, vart har respekten försvunnit? Vad är det för folk som kan få för sig och göra så? Jag skulle inte äns falla mig in på tanken att snacka om någon som inte finns.
Killen som snackat skit är ursprungligen från Chile men kallar sig svensk, en skamm för chilenska folket ffs, Stå för vad du är.Min ''bror'' var den bästa människan jag kännde, min bästa vän. Hans bortgång är nog den största förlusten som hänt mig, han var liksom allt på en å samma gång. Han var en bra människa, spred en sådan glädje bland folk och fanns alltid där?
Varför vill folk en bara ont om allt man gör är att andra ska må bra? Hur ska man kunna förklara när man inte själv vet? Hur ska man övertyga personer om nått sådant faktastiskt dom inte varit med om? Det hela är ett stort medium.
Jag älskar min bror och kommer alltid göra det, jag vet att han finns vid min sida än idag, och han är fortfarande någon jag vänder mig till när jag mår dåligt. Jag tänder ett ljus och sätter mig vid sängen och pratar ut, rakt ut i luften, men endå vet jag att han finns där och tröstar mig. För någon man älskar glömmer man inte, bara för ens kropp är död , så lever själen vidare. Han lever runt om oss min familj ,släkt och vänner, han kommer alltid göra det. Men det är saknaden som svider mest, men man lär sig leva med den. Men oavsett vad så vet man att inget kommer bli detsamma, det kommer alltid förbli så att han inte finns. Det känns som han är bortrest och man bara väntar tills han ska komma hem igen, men man vet om att de aldrig kommer ske. Jag tror det är en grej hjärnan föreställer sig så att man har nått att tro , att han kommer tillbaka, och så att inte hjärtat brister helt. Man skulle helt enkelt inte klara av att bara veta av att någon bara ''försvinner'' så där. Det skulle inte någon mänsklig människa göra. Den saknaden jag har till Fredde är oändlig och jag är inte ensam som saknar han så mycket, inann kanske han inte visste vilka som verkligen tyckte om honom , men nu vet han. Alla våra minnen , både bra och dåliga kommer finnas långt och tätt i hjärtat. 4 årsen var det du gick bort, och tro inte att jag inte förtfarande sörjer, för det gör jag. Folk tror '' nej men hon skrattar och hon ler, hon kan varken lida eller tänka på det längre'' Men tjejor o killar så ska jag berätta att bara för att folk skrattar och ler och försöker ha kul trots något hemskt har hänt så försöker man leva vidare. Det var hela 4år sen min bror gick bort, vem säger att tiden läker sår ? Det gör den inte, inte när det gäller sånt här, en sorg. En sorg är något man bär på sig, och man har sina dagar man mår dåligt över det, that's life i guess.
Ville inte lämna dig ensam i kistan, sprang hela tiden tbx och stannade tills mamma hämtade mig för att åka hem... Ville inte lämna dig men nu är det som det är, och finns knappt nått att göra åt. Men det känns som om jag kunde göra mer, göra så att du finns idag hos oss.
och folk..
Ta vara på era riktiga vänner, för endag kanske dom vara försvinner....
Till dig
som snackade skit om min morbror. ÄR du helt funtad i huvudet ?
Var du rädd över att säga sådant face 2face när han fanns ?
Sådan liten rädd råtta är du, kallar dig själv svensk FNYS
DU ÄR EN SKAMM FÖR VÅRT LAND!
Man ska faktiskt låta de bortgånga vila i frid.
Min morbror var bäst, bäst i hela världen. Och jag älskar och saknar honom otroligt mycket. Sen finns det idioter som går runt och snackar skit om folk som inte finns längre, vart har respekten försvunnit? Vad är det för folk som kan få för sig och göra så? Jag skulle inte äns falla mig in på tanken att snacka om någon som inte finns.
Killen som snackat skit är ursprungligen från Chile men kallar sig svensk, en skamm för chilenska folket ffs, Stå för vad du är.Min ''bror'' var den bästa människan jag kännde, min bästa vän. Hans bortgång är nog den största förlusten som hänt mig, han var liksom allt på en å samma gång. Han var en bra människa, spred en sådan glädje bland folk och fanns alltid där?
Varför vill folk en bara ont om allt man gör är att andra ska må bra? Hur ska man kunna förklara när man inte själv vet? Hur ska man övertyga personer om nått sådant faktastiskt dom inte varit med om? Det hela är ett stort medium.
Jag älskar min bror och kommer alltid göra det, jag vet att han finns vid min sida än idag, och han är fortfarande någon jag vänder mig till när jag mår dåligt. Jag tänder ett ljus och sätter mig vid sängen och pratar ut, rakt ut i luften, men endå vet jag att han finns där och tröstar mig. För någon man älskar glömmer man inte, bara för ens kropp är död , så lever själen vidare. Han lever runt om oss min familj ,släkt och vänner, han kommer alltid göra det. Men det är saknaden som svider mest, men man lär sig leva med den. Men oavsett vad så vet man att inget kommer bli detsamma, det kommer alltid förbli så att han inte finns. Det känns som han är bortrest och man bara väntar tills han ska komma hem igen, men man vet om att de aldrig kommer ske. Jag tror det är en grej hjärnan föreställer sig så att man har nått att tro , att han kommer tillbaka, och så att inte hjärtat brister helt. Man skulle helt enkelt inte klara av att bara veta av att någon bara ''försvinner'' så där. Det skulle inte någon mänsklig människa göra. Den saknaden jag har till Fredde är oändlig och jag är inte ensam som saknar han så mycket, inann kanske han inte visste vilka som verkligen tyckte om honom , men nu vet han. Alla våra minnen , både bra och dåliga kommer finnas långt och tätt i hjärtat. 4 årsen var det du gick bort, och tro inte att jag inte förtfarande sörjer, för det gör jag. Folk tror '' nej men hon skrattar och hon ler, hon kan varken lida eller tänka på det längre'' Men tjejor o killar så ska jag berätta att bara för att folk skrattar och ler och försöker ha kul trots något hemskt har hänt så försöker man leva vidare. Det var hela 4år sen min bror gick bort, vem säger att tiden läker sår ? Det gör den inte, inte när det gäller sånt här, en sorg. En sorg är något man bär på sig, och man har sina dagar man mår dåligt över det, that's life i guess.
Ville inte lämna dig ensam i kistan, sprang hela tiden tbx och stannade tills mamma hämtade mig för att åka hem... Ville inte lämna dig men nu är det som det är, och finns knappt nått att göra åt. Men det känns som om jag kunde göra mer, göra så att du finns idag hos oss.
och folk..
Ta vara på era riktiga vänner, för endag kanske dom vara försvinner....
hoppas att du vet att jag finns här för dig.. <3 like old times.. saknar det, vi får träffas någon dag och gråta ihop tycker jag!
Just like old times <3
läte texten, och det var riktigt bra måste jag säga.
jag vet ju inte så mkt om just detta, dig fredde och så.
men jag finns här för dig och det vet du.
jag älskar dig nathalie
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fuuckfaced/270341438/