jag vet inte vad det är

en känsla man inte kan sätta ord till

den får en att bryta ihop

det känns som man inte hör ihop med världen

och ingen kan förstå

ingen

..

jag kan inte förklara hur jag känner mig

alltig går upp och ner

hela tiden

jag är inte säker i mig själv längre

vill inte komma folk för nära

för jag vet hur det känns när allt man någonsin levt för

bara försvinner

utan förvarning

står man där

tomhänt

utan någonting av betydelse

livet rasar

men samtidigt är man så rädd för vad som finns på andra sidan

så man får fortsätta att ta sig fram på det vi kallar jorden

med livet i spillror

men med tiden

är det som om man plockar upp en bit av livet

dag för dag

tills man sedan byggt upp det igen

tomheten man kände kommer alltid finnas kvar någonstans innuti

men man bygger upp väggar runt om

man stänger in smärtan som en gång fick en att vilja lämna allt

men så fort det händer något igen

något som gör ett hål i byggnaden så smiter den gamla smärtan ut

och bygger upp sig själv igen

tsm med allt annat

runt omkring

till slut orkar man inte resa sig igen

en dag faller allt samman

man måste se upp med vart man sätter fötterna

vilka man anförtror sig åt

vilka man fäster sig vid

för ibland händer det faktiskt att vissa saker varar föralltid

så ta vara på det

välj rätt

eller gör som jag

lev i nuet

krossas i slutet ..

'Cuz we lost it all
Nothing lasts forever

Annons

The photo has no tags

December 2008