September
Tuesday 11 September 2012 photo 1/1
|
Kan jag aldrig få känna kärlek….
Kapitel 1: Drömmen
Skolan hade äntligen slutat och jag tårkade tårarna som nu hade nått ner till hakan.
Jag gick ut från toan och kollade mig omkring…. Jag var ensam. Äntligen slipper man dom !!
Jag gick till skåpet hämtade mina saker och gick ner för trappen påväg mot dörren som nu
ledde till friheten.. ( över helgen ialla fall )
Det rengnade och det var en bra bit att gå för att komma hem.
Jag hörde fotsteg bakom mig som närmade sig… jag vågade inte kolla bak utan jag fortsatte
Att gå fast i en snabbare takt nu. Tänk om det var dom, tänk om dom hade stannat kvar på
skolan för att få tag på mig. Och snart skulle jag få veta det…
En kall hand tog tag i min axel och jag vred mig försiktigt om och viskade för mig själv
- Snälla inte dom, inte dom, inte dom !!
Och jag som hoppats på att det inte skulle vara dom… där stog dom Tory, Jossan,Sarah,Fia
och Jake.
Tory och Jake var ihop och det har dom varit i över ett år nu.. Det var Tory som var "ledaren"
för gruppen. Dom hade mobbat mig sen 3:an fast då var det inte lika alvarligt. Jag har aldrig
riktigt fattat varför det är just mig dom ger sig på ! Jag var en i gruppen förut tills jag blev den
slampiga subban som alla hatade. När jag var med i gänget kallade dom mig Jadi men nu
blir man kallad för slampa,subba eller hora…
Men den här gången gjorde dom inte så mycket, det kände faktist skönt ! Det enda var att
dom putta omkull mig och tog mina pengar men det var INGENTING jämfört med vad dom
brukar göra.
Jag såg dom gå några meter framför mig och jag kände hur en klumpen i magen hade växt ännu lite till. Det var en hemsk känsla men jag började bli van vid den.
Jag reste mig upp från backen och försökte hitta balansen som försvunnit under tiden jag
föll mot marken. Det tog ett tag och jag kunde äntligen börja gå igen.
- Hej mamma !! Skrek jag ut i huset när jag kommit hem
Inget svar.
Jag gick in till köket för att se ifall hon var där men det var hon inte.
Jag hade nu gått igenom hela huset utan att ha hittat mamma. Jag tog fram mobilen från
Fram fickan på mina svarta jeans och ringde till henne.
- Hej, vart är du ?? frågade jag med en liten oskyldig röst.
- Det behöver inte du bry dig om !! fick hon fram efter att ha försökt hitta ord
ett litet tag. Man hörde på rösten att hon var full.. och då var det ingen mening att prata
med henne så jag la på.
Jag gick upp på rummet och satt mig i sängen med min ipad i ena handen. Jag började
Skriva i min dag-bok om vad som hade hänt underadagen som t.e.x varför jag hade gråtit och
vad Tory,Jossan,Sarah,Fia och Jake hade gjort.
Jag la ifrån mig ipaden och la mig ner i sängen med tårar som var på väg att svämma över.
Jag somnade efter att jag gråtit en stund och jag kom till en underbar plats där allting var
som ett paradis. Ängen var grön och vacker,blommorna log mot mig och jag kände hur något
blött och svalkande for upp på mina fötter. Jag stog i en sjö med en massa vackra blommor
som flöt runt. Doften var underbar.. doften kom från en vacker trädgård där dom hade
planterat en massa vackra rosor. Trädgården var utanför ett vackert litet hus som var
blodfärgad. Jag gick fram till huset för att knacka på dörren. Och precis samma sekund
som dörren öppnades och en hand stack ut så hörde jag hur pappa vrålade. Mina ögon slogs
upp som två snabba blixtar och jag satt mig spikrakt upp i sängen.
Jag hörde hur pappa skrek åt någon eller något. Jag hörde bara en liten bit av det han sa och
jag förstod på en gång att det var mamma som hade kommit hem.
Jag tog fram min ipad och såg att jag hade fått några nya händelser på dayviews och
Facebook. Det var inte vanligt att jag fick det så jag blev ju ganska glad. Men jag vågade inte
kolla… tänk om dom hade skrivit något taskigt om mig igen.. det hände en gång i veckan att
jag fick någon händelse och varje gång var det någonting som jag verkligen inte ville se. Så
jag la ifrån mig ipaden igen och gick sakta ner för trappen så att mamma och pappa inte
skulle höra mig, men jag lyckades inte precis…
- Hej Della !! Utbrast pappa. Han kom fram till mig och kramade om mig, och det vart
en förvåning för mig !! Han hade ALDRIG kramat mig tidigare så jag fattade att det var något
fel.
Kapitel 2: Sjukhuset nästa
Måndag och jag känner VERKLIGEN inte för att gå till skolan idag… inte bara för att det är
måndag, utan även för att det är min födelsedag !! Det är den värsta dagen i mitt liv. Jag
har aldrig fattat varför man ska fira att någon har fötts ?? Det är ju inte precis så att mitt liv
är något att fira… har aldrig känts så ialla fall.
Jag klev långsam upp ur sängen efter att alarmet gått. Jag gick fram till stolen där mina
Kläder låg. Jag tåg på mig dom så sakta som möjligt och så ljudlöst som möjligt… jag försöker
Göra allting tyst eftersom att jag inte vill att mina föräldrar ska höra och då undrar ni ju
Säkert varför jag alltid försöker vara tyst men det kommer ni få se lite längre fram, men ialla
fall. Jag kammade igenom håret ordentligt så det blev nästan silkes lent. Jag öppnade dörren
sakta och försiktigt kollade mig omkring så att ingen var där och sen rusade jag snabbt ner
för trappen. Jag gick in till köket kollade i skåpet efter något att äta och det enda man
hittade var flingor… och dom är inte ens goda !! jag gick sakta till kylskåpet eftersom att jag
hade hört något ljud från trappan och jag trodde att någon hade vaknat. Jag hörde det igen, fast den här gången MYECKET högre. Jag gick till slutet av trappen och kollade upp men det fanns ingen där så jag gick tillbaka tog fram mjölken ställde det på bordet och gick för att hämta en sked och en djuptallrik. När jag vände mig om för att gå till bordet igen såg jag pappa stående vid dörr öppningen.
- God morgon pappa !! Väkte jag dig.. ?? Sa jag snabbt men jag hörde till och med själv hur liten jag lät, men inte så konstigt !! Jag var ju liv rädd just nu i denna sekund.. jag viste faktikt inte vad som skulle hända.
- God mogron ?? Är det verkligen det enda du kan säga nu ?? Och vafaan gör du hemma ?? Ska inte du vara i skolan nu ??
- Joo men..
- Eeeh, jag bryr mig inte !! Och det är klart som faan att du väkte mig så som du låter..
Pappa började gå fram mot mig och jag kände hur tårarna försökte tänga fram men jag vägrar att släppa fram dom !! Pappa skulle inte få se mig gråta speciellt inte vid det här tillfället.
Han tog ett hårt grep om min arm stirrade mig rätt in i själen och jag tror nog till och med att han såg hur ynklig jag var. Han drog med mig in till vardagsrummet stängde dörren för att mamma inte skulle kunna höra mina skrik. Han tog fram skärpet som han alltid andvände när han skulle slå mig… jag var berädd på det första slaget…
*PANG*
Där kom det, nu kunde jag inte hålla tårarna inne längre.. tårarna rann som floder ner för mina kinder och då kom det andra,tredje och även det fjärde slaget. För varje slag jag fick hörde jag ett nytt ord som han kastade ur sig… du är inte värd någonting, du är det sämsta barnet i världen, hur kan du tro att någon älskar dig ??
Det var just det… jag trodde inte utan jag VISTE redan att alla som någonsin träffat mig hatade mig. Bara dom var i min åsyn blev dom äcklade och det pappa sa till mig var det enda som verkligen sänkte mig… eftersom att han var min pappa och vem vill inte att ens egen pappa sak älska än ??!! Och att han gjorde ungefär samma sak varje år. Dagen innan är han hur snäll som helst mot mig och kramar om mig och allt och sen på födelsedags morgonen tar han tag i min arm så hårt att jag får blåmärken, drar med mig in till vardagsrummet stänger dörren tar fram skärpet och då *PANG* ännu ett slag.
Han gick iväg, öppnade dörren och gick upp på rummet igen. Själv låg man där på golvet och grät.. blodet som rann ner från mina sår täckte golvet run om mig så hela golvet var nu täckt av blod. Jag tvingade mig själv till att kliva upp och gå in till badrummet för att tvätta ren alla såren. Efter det gick jag och hämtade skurmoppen så att jag kunde tvätta bort blodet från golvet.
Oooh nej !! Jag var försenad till skolan… jag tog på mig skorna och jackan trots att det gjorde så ont i dom svidande såren. Jag sprang till skolan, skyndade mig upp till skåpen och sen vidare till lektionen.
Jag lyssnade inte så mycket på vad läraren sa när hon stog där och skällde ut mig.. det enda jag kunde tänka på just nu var hur mycket jag skulle vilja sluta skoldagen tidigare så jag skulle slippa slagen ännu en gång fat den här gången skulle dom inte komma från pappa…
Skolan närmade sig sitt slut nu och jag kände hur rädd jag var… jag ville bara försvinna och ALDRIG mer komma tillbaka men önskningar kan ju tyvär inte uppfyllas för i sånna fall skulle mitt liv redan varit som ett paradis.. ungefär som min dröm.
Påväg mot skåpet kommer dom fram till mig viskar någonting snabbt i mitt öra och paserar snabbt förbi som om ingenting hänt.Jag fortsatte tt gå och tillslut stog jag där, fram för mitt skåp. Klumpen i magen var ovanligt stor nu !! Jag öppnade skåpet lånsamt stoppade in mina saker och tog långsamt på mig jackan. Stängde skåpet och gick sakta ner för trappen mot utgången.. dom stog där, jag såg dom ! Dom stog där och väntade på mig.. jag samlade lite mer mod ( inte för att det fanns så mycket mod kvarn nu då men jag försökte ialla fall )
Dom kollade bak och såg mig komma. Dom gick iväg så att ingen skulle kunna se vad som skulle hända. Jag öppnade dörren sakta men säkert och började gå långsamt.. jag gick så långsamt så att man kunde tro att jag bara stog där och glodde ner i backen. Så efter att jag
" stått " där ett tag kom dom till mig, slet tag i samma arm som pappa tidigare gjort illa och drog med mig till ett litet hus bortan för skolan. Slängde in mig där hedde någonting för munnen som jag inte hann och se vad det var, och det var av samma anledning som pappa stängt dörren. Fast den där dörren som satt på det här gamla huset var inte så mycket till skydd från skrik.
Det började med en spark rätt i magen och sedan ännu en fast på revbenen. Jag fick några sparkar mot huvudet och sen ströp dom mig. Jag kollade på Tory som stod i bakgrunden och log medans dom andra skadade mig. Men om man kollade riktigt långt in i ögonen så kunde man se att hon igentligen inte ville titta.. eller le för den delen.
Jag kände hur händerna runt min hals tog ett starkare grepp, jag försökte kolla vem det var fast eftersom att det nästan va omöjligt så kollade jag mig runt omkring för att se vilka som stog och kolla på. Och eftersom att alla tjejer stog och glodde med sina hånflin i ansiktet så förstod jag att det var Jake´s händer som var virade runt min hals. Jag hade alltid drömt om det.. fast inte att han ströp mig utan mer att hans händer var runt min nacke och att han lutade sitt huvud framåt mot mitt och kyste mig. Jag kände en blöt tår träffa min kind. Så jag öppnade ögonen för att se vad det var. Och där satt Jake ner hukad på sina knän med händerna runt min hals och hans tårar rinandes över hans kinder. Och innan jag viste ordet av det så blev allting svart och allting som hände där efter vet inte jag eftersom när jag vaknade upp så låg jag på ett sjukhus. Det första jag kände var…. att någon tog tag i min hand hede den mot sin mun och pussade den lite lätt, jag vred mig om kring och där satt han choken blev stor och jag viste inte vart jag skulle ta vägen… och där kom tårarna igen… jag blinkade och insåg att det bara varit ännu en dröm som jag drömt.. fast jag låg fortfarande på sjukhuset.. eller det var vad jag trodde.
Annons
Visa toppen
Show footer