Reflektioner från Ålstäket

När du ligger vaken, tänder av ifrån lyckligt gift
blöt i svett av vad du sett som ditt livs bedrift
med ett livsstilsmagasin som din heliga skrift
gick du vilse nånstans?
hamna ur balans?
Du ånga på och tog för sant att inga andra vägar fanns
nu ångrar du och hoppas på en andra chans
och fyrtiosju veckors ångest gör dig tom och svag
fast du skildras som stark i vart reklaminslag
å kring ditt frukostbord syns inga leenden till
fast du gjort allt som du kan för å få det som dom vill
så som ska va bra
så som det ska va
du längtar efter lyckan men gör ingen jävel glad
och det dom sa var ditt hem
det ser du aldrig till för du slutar sällan kneget före fem
stress och jäkt igen
less och knäckt min vän
sex var längesen
teven är din enda vän
och där matas du med bilder
av dom som pallar mer
reser lite mer
jobbar lite mer
hänger hemma lite mer
och håller fest för lite fler
lyckligt lottade och ler i stadens finare kvarter
men en vanlig löneslav
ser mest inkassokrav
stressar hem från jobbet för å hinna slappna av
det är nåt skumt med det här
för du pallar aldrig leva som dom lär

Hon är fokuserad
men frusterad
känslomässigt ruinerad
renskrubbad, avtrubbad och helt alienerad
där finns Zoloft och Imigran
mot sorg och migrän
där finns parfym mot hennes doft mot hennes krämpor finns en kräm
hennes livslånga ansvar över att dölja sina år
skapar ångest inför mat, på hennes armar finns det sår
tiden går, men hennes längtan efter lycka den består
vill gärna hitta kärlek men, vet inte om det går
för hennes tid är för liten
hennes budget för sliten
med en tvåa på söder
med ett magsår som blöder
hennes byxa för tight
trots att hon äter light
vågar aldrig ge inviten för hon har för tjocka lår
om jag sköter mina kort rätt
om jag satsar cash på rätt häst
om jag bara kunde vinna
om jag bara kunde hinna
motionera den där milen
bara hade den där bilen
skulle allting bli så bra då skulle livet bli en fest
om bara lönen blivit hög
om jag varit mindre trög
om bara näsan vore rak
jag hade lite mindre bak
skulle jag kunna le som dom andra
dansa som dom andra
se ut som dom andra och kanske känna samma sak

Den världen tycks smycka
av framgång å lycka
jag ser inga förtryckta
bara hänryckta, flyktiga, förryckta i ett mörker utan lykta
säg
den världen tycks krystad
utan lust men med lystnad
storbystad
surrogat
evig tystnad
evigt prat
ständigt samma jävla tjat om och om igen
känn igen

stäng ditt magasin öppna ditt sinne
för nog har du väl förstått att deras falska grin
allt dom säger ska va inne
bara bör bli ett minne blott
för vi ska väl inte hyckla
om att allt mäts med sjuka mått
och man kan köpa sig sin lycka
vad är vårt inre då för nåt

du köpte allt det där för att slippa vara ensam
men ensam blev man, ensam e man
ensam i ledan
från måndan till fredan är man lämnad i sticket
svårt att fatta vilket
val som fick dig att falla
alla andra tycks ju palla
lyckliga, snygga enligt klyschor å mallar
lyckliga, balla ror projektet i land
kan allt du inte kan
och fixar allt det där du aldrig lyckas med
så lätt att ryckas med
försöka bli som dom och därmed tryckas ned
förtryckta ser någonting dom aldrig kan bli
vi blir som det dom ser
och därför handlar dom mer
åsså hamnar man fel
och har gått vilse nånstans
vilsen själ försatt i trans
ser sin framtid på distans
och mannen det är lätt att tappa ton
när dom lyckliga tycks leva i en annan dimension

Tror du på fullaste allvar att svaret finns utanför dig själv
när alla röster tystnat när du smetats med all skit
tror du på fullaste allvar att vägen till lyckan finns där utanför dig själv
med massiva uppviglande lögner
sluta lyssna och lev, levande
gå, gående
kan du inte se att dom gråter leende
att dom lever döende

Annons

The photo has no tags

Anonymous Sun 6 Apr 2008 13:36

kapten röd <3

galengiraff Sun 6 Apr 2008 13:37

2 comments on this photo

June 2010