May
Tuesday 21 July 2009 photo 1/1
|
Hur kunde något så rätt bli så fel? Hur kunde något så otroligt underbart blir så otroligt hemskt?
Hur kunde det ens bli just så här? Att det händer mej åter IGEN när man äntligen trodde att man hittat så rätt, hittat en framtid, hittat kärlek på RIKTIGT som var äkta denna gång….
Hur i helvetet kunde jag ha så fel? Hur kunde jag tro att det skulle bli bra denna gång när alla andra gånger skitit sej….hur kunde jag hoppas som jag gjorde? Hur kunde jag känna mej så lycklig?
Hur kunde jag ens tro allt detta för att i nästa sekund bara varit en dröm…det är så det känns!’
Jag har en förbannelse över mej….jag börjar tro det…på riktig….
The fairytale gone bad…den fina sagan fick sitt slut…på ett olyckligt vis…prinsessan fann inte sin prins som hon verkligen trodde i denna saga,,,den glada flickan som äntligen fick känna sej hel igen, blev sönder och trasig igen, och det med besked….solen som kom in i mitt längtande hjärta fick sitt regn,,,fick sin storm och orkan,…hjärtat är sönder nu, delat i 2 bitar….den enda biten av hjärtat försöker oändligt nå den andra halvan men förgäves….ett hjärta kräver sina 2 delar för att bli ett, för att kunna fungera..
Utan luft kan man inte andas, då kan man inte leva….jag undrar om jag verkligen kan ta denna smäll?
Jag kan inte fatta detta? Är det dröm eller verklighet? Jag sitter här med så stora overklighets känslor så det finns ej…vet lixom inte ens om jag sitter och skriver här i min blogg eller inte…jag vet inget just nu…fattar inget..
Jag är tom, får knappt luft……panikångesten är större än på länge…tårarna inte bara rinner nu dom bränner som eld…dom få av tårar jag har kvar att gråta…jag kommer gråta utan tårar för det inte finnes någon vetska kvar snart….
VARFÖR?? VARFÖR?? NU IGEN!
J fick mej ner på jorden, han räddade mej från mitt mörker, han blev min ängel! Han visste allt om mej och hur sårad jag blivit innan och därför inte vågade släppa in någon på livet igen.
J fattade detta, förstod mej som fan då han själv vart med om något liknande….
Någonting som kallas för kärlek började sakta mej säkert växa fram mellan oss…jag vågade inte tro på kärleken igen efter man blivit så sårad och därigenom lovat sej själv att inte falla för någon igen…jag lovade mej det! Men J visade mej världen, fick mej att förstå att man visst kan våga..
J fick mej att älska igen,…få mej att bli kär…får mej att känna lycka till att leva…att vara så förbannad jävla glad att ha någon som honom…hur J alltid fick (får) mej att känna glädje och skratta när jag var som mest nere…
J fick mej att känna känslor jag ALDRIG upplevt förut, J fick mej känna en framtid som jag ALDRIG känt för någon innan….att jag till och med ville (ännu vill) skaffa barn med honom så småning om i livets skede..för jag vet vilken förbannat bra pappa han skulle vara, verkligen<3
Hur stolt jag var över att just JAG av alla fick vara hans lyckliga flickvän….<3<3<3<3<3<3<3
Att ingen har sett mej så som J har sett mej, och tyckt om mej för den jag är, precis för den jag är och duger som jag är.
Allt jag har upplevt med J är mera värt än guld och jordens alla pengar.
J är den underbaraste, vackraste, mysigaste, roligaste, galnaste, tryggaste kille som vandrar på denna jord, det är verkligen så <3
Jag ÄLSKAR honom mer än ord kan beskriva,…
Nu finns det bara minnen kvar…minnen jag dock är glad att ha..
Men allt detta är förgäves nu och jag kan knappt fatta detta….att det är över… men Gud att jag ens pallar skriva dem orden… jag gråter, ser inte nästan vad jag skriver….jag orkar inte mera!
J har gjort slut med mej nu ikväll…..ja jag har svårt att ens säga dom orden…här sitter man och är lämnad ännu en GÅNG….när jag trodde att efter alla sårheter o idioter man mött äntligen träffat rätt…men hur i hela jävla helvete kunde jag vara så dum och tro något sånt!??
Är man så förbannat blåst och naiv?
Och att han inte vet varför är det värsta….han är inte kär i mej tror han sa han….men han tycker om mej väldigt mycket…ehh? Ja killar…
Jag och Johan är ta me fan det finaste paret ever! Vi är så lika….o alla tycker vi är fina och passar ihop… och så ÄR det!
Hur kan han ens göra något så här? Han fattar fan inte hur bra han har det? Jag är faktiskt perfekt för honom, han till och med sa det själv…jag är hans drömtjej för fan (även det har han sagt) men kanske är just det då,…att allting är FÖR bra? Om det nu skulle vara något negativt…tydligen..
Jag känner mej så sårad, det är bara förnamnet,
Men herregud vad jag är kär i honom….jag älskar han! Aldrig träffat någon som honom…aldrig någonsin..
Tänk om han förstår hur han räddade mej från allt då han blev min….
Den där 1:a gången den 28:e december när han klev innan för min dörr 1:a gången, jag blev betuttad i han redan då,,,visste det skulle bli han o jag…o nu sitter man här olycklig och jävlig!
Kan inte fatta detta!
Och jag som har världens sämsta självförtroende, oj vad detta gör det bättre då…NOT!
Han är juh min älskling!<3 Det är för fan han jag vill vara med…INGEN annan! Never ever!
Fuck fuking fuck säger jag!
Jaha ja…singel mot sin vilja då,,,ohh så bra det känns…verkligen…hell no!!=/
Jag har gjort ALLT för honom! Ställt upp för honom till mera än 100% räckte inte det?
Jag vet inte… mer än att jag aldrig älskar någon som honom..
Men ja…
Blir att samla ihop alla sina saker imorgon och flytta hem….men fy fan vikken jobbig tanke! Jag som inte ens gillar min lägenhet…jobbigt *panikångest känslor* men men…vad göra
Jag hoppas, jag har bett till Gud, att nu när vi kommer vara ifrån varandra att J inser hur mkt han saknar mej, hur förbannat mycket vi hör ihop…hur hans känslor för mej kan växa tillbaka till honom..snälla rara jag önskar det så MYCKET!
Jag vill juh vara här, vill bo här med J och N och trivas och må bra som jag gjort!
Vill att J ska vara min min min min..så som det vart!
Ja….J ligger inne i sängen nu, han sa jag får sova där…och ja…sista natten med sin älskling (för han är det trots att det är slut, o kommer ALLTID att vara)
Han sa även att jag gärna få vara kvar här i deras lya…men vadå självplåga sej själv..
Vet inte hur detta kommer att gå…men jag vet att jag alltid vill ha han som min fina pojkvän igen…jag kommer ALDRIG komma över honom…
Men känslorna jag haft ett tag nu, om att det skulle ta slut (ja! Jag är synsk, jag borde dock lära mej att lyssna på mina saker jag får ”upp” har haft flera ”varsel” att det skulle ta slut med J inom snar framtid, senast i natt drömde jag om att jag tappade mina tänder, kollade upp det o det betyder typ avbrott/avslut på förhållanden osv) lika stora känslor har jag om att det FAKTISKT kommer bli han och jag igen..och det är inte bara för att jag vill det(vilket jag så klart vill) utan för att jag har stora aningar om det…så det så! Jag önskar det!
Vill ha ett liv, vill ha en framtid med min älskade finaste J, jag vill det, så oerhört mycket!
Så är det…jaja…ska väl försöka få lite sömn efter jag slutat gråta, vilket jag nu gjort i ca 3 tim…där av min migrän jag har till på köpet av min panikångest…fy fan säger jag bara!
Kill me slowly…
Annons
GalenKatt
Tue 15 Sep 2009 00:38
Shiitt 7 veckor precis idag...denna tid för precis 7 veckor sen skrev jag detta...jobbigt att läsa, minns att jag ville dö...livet får vidare juh,..o det finns andra, men han sårade mej som fan,. knivsåret han gett mitt hjärta läker nog aldrig rikigt helt!o efter detta, hur ska man kuna lita på nån igen?:(
Anonymous
Tue 21 Jul 2009 07:41
*krama om*
Tråkigt som fan:( får tårar i ögonen ju:( är inge bra på att trösta, men jag kan kramas..
*krama massa och hålla om*
Tråkigt som fan:( får tårar i ögonen ju:( är inge bra på att trösta, men jag kan kramas..
*krama massa och hålla om*
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/galenkatt/393035435/
Visa toppen
Show footer