Monday 14 April 2008 photo 3/7
|
Varför ska man fixa upp sig för att gå på jobbintervju?
Ta ur alla sina piercings, fixa frisyren och se ut som en "vanlig människa", inget "monster".
Om man får arbetet sätter man ju tillbaks alla piercings igen.
Varför ska man gå på en jobbintervju och inte visa vem det är som vill få jobbet egentligen? Det är ju inte piercingarna som vill jobba, det är ju jag. Dom är bara en del av mig. Varför ska jag ta bort dom bara för att få ett arbete?
Mina piercingar är som era fötter. Utan dom kan ni inte gå. Jag kan leva utan mina piercingar, men dom har blivit en del av mig och jag känner mig tom utan dom.
Jag förstår att dom är smittspridare, liksom örhängen, armband, halsband och ringar, jag förstår att man inte får ha sånt på sig när man exempel jobbar på sjukhus eller på en restaurang, men jag har inte planerat att jobba med människor på det sättet, eller laga mat till folk. Skulle jag få för mig att göra det skulle jag ändå inte stå och peta på mina piercingar och sedan börja röra i maten eller ta hand om en patient. Jag skulle inte glömma att tvätta händerna före.
Det är lika mycket smitta att stå och prata när man lagar mat som det är att peta på piercingarna och sedan börja med maten.
Vi är så oroliga av oss. Vi överreagerar. Om jag skulle vara världskock men ingen visste om att jag hade piercings när jag lagade mat och jag var jätteomtyckt skulle alla få en chock när dom fick se mig laga mat med piercingar. Dom skulle bli rädda att bli matförgiftade. Det är lätt att bli matförgiftad, men lite gränser får väl mänskligheten ändå sätta.
Jag tycker inte att jag ska behöva gå på en jobbintervju och ta ur alla piercingar bara för jag vill ha ett jävla jobb, speciellt inte om jag ändå sätter i dom igen när jag fått jobbet.
Folk har så många fördomar angående piercingar. Det är inte fel att ha piercingar. Jag blir inte mindre värd för jag har piercingar, jag är precis lika mycket värd som vilken anställd som helst.
Jag börjar tveka på om jag verkligen borde söka jobb om några år. Varför ska jag göra det om jag inte får vara Ronja under arbetstid? Ska jag bara vara Ronja på fritiden? Ska jag bli tatuerare/piercare för att bli accepterad på min arbetsplats?
Folk måste lära sig att acceptera piercingar för det börjar bli allt mer vanligt bland unga. Jag säger inte att jag kommer ha mina piercingar när jag är 50 år, men vem vet? Jag kanske inte vill ha dom mer om två, tre, fem eller tio år, eller så kanske jag för all framtid vill ha dom. Vad ska min chef göra åt saken- sparka mig, trots att jag är en bra arbetare, på grund av mina piercingar?
Det är så fel. Jag har rätt att se ut som jag vill, oavsett jobb, om det inte handlar om smittspridning.
Jag tänker inte söka jobb hos något företag som är emot piercings eller tatueraringar, även om jag tagit ur mina piercingar då och kan dölja mina blivande tatueringar. Jag tänker inte jobba för ett företag som är emot personligheter.
Annons
darkdesign
Tue 15 Apr 2008 18:30
alla har ju piercingar nu, så man får hoppas att det blir mer accepterat snart. men det är ju samma sak som att ha hål i öronen, spela roll hur man ser ut. det är ju hur man gör jobbet som är viktigt. argh.
gaystjernan
Tue 15 Apr 2008 18:31
precis! okej, man kanske inte tas på allvar om man ska sälja hus, mäklare eller vad det heter, och kommer till en visning och har hela ansiktet fullt med piercingar, men det är ju som sagt inte dom som gör arbetet så jag förstår inte vad problemet är :s
Anonymous
Tue 15 Apr 2008 16:00
Tänkte på det senast i går... så jävla dåligt det är... :/
gaystjernan
Tue 15 Apr 2008 16:01
jag förstår inte meningen med det? hålla på och vara plastig slampa för att få jobb. hellre är jag fattig och bor på gatan då.
Anonymous
Mon 14 Apr 2008 19:59
jag instämmer
Anonymous
Mon 14 Apr 2008 19:56
åhh, du är så bäst <3 :*
gaystjernan
Mon 14 Apr 2008 19:57
jag är kung och gud (6) dyrka och be till mig och alla dina önskingar går i uppfyllelse (6) <3
Anonymous
Mon 14 Apr 2008 19:52
helt rätt
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gaystjernan/193444451/