November
Thursday 28 August 2008 photo 3/5
|
shoot myself to love you
Jag hatar när andra har rätt.
Jag hatar att det som Maria säger är sant och stämmer som fan.
JAG HATAR ATT JAG ÄR I EN SÅN JÄVLA OBALANS!
Jag hatar att jag dimper ner för minsta lilla snedsteg.
Jag hatar att jag alltid alltid ALLTID måste planera minsta lilla i detalj.
Ingenting kan komma oförberett för då blir jag hysterisk, får panik och blir nedstämd.
Jag hatar att jag har svårt att göra oplanerade saker- som ex. ett prov, träffa en människa, gå på möten, gå till skolan, sitta här, lyssna på musik.
Ingenting kan komma utan förvarning och planering.
JAG HATAR ATT JAG MÅSTE ÄNDRA MITT JÄVLA SÄTT OCH MINA TANKEGÅNGAR OCH HELA KITTET BARA FÖR ATT JAG SKA KLARA AV ATT LEVA ETT NORMALT LIV.
Jag kommer aldrig- vad jag än gör, hur hårt jag än jobbar- kunna leva ett normalt liv. Jag kommer alltid känna en gräns, aldrig kunna göra exakt vad jag vill, aldrig kunna leva ett riktigt fritt liv.
För jag måste PLANERA allt 10 år i förväg.
Jag klarar inte av ändringar i planeringen. Är en sak sagd och bestämd, då ska det fanimej bli så och inte en enda jävla ändring för då skiter jag hellre i hela grejen.
Om ni säger en sak får ni försöka att hålla det för jag klarar inte av ändringar i sista minuten och finns det absolut ingen annan utväg än en ändring får ni stå ut med att jag är grinig/nedstämd eller så får ni skita i mig den gången.
Maria säger (och har rätt i det) att när jag är med Rickard mår jag bra- vi säger att han är mitt syre- men så fort han försvinner iväg, ex med en kompis så dimper jag ner till min ensamma värld och får sitta där till nästa Rickard-kick kommer. Med andra ord- jag lever via Rickard, vilket inte fungerar i längden. Så det jag menar- jag behöver leva mitt egna liv.
Jag vill inte leva något jävla värdelöst liv som inte har någon mening, jag vill skjuta mig själv och dö så jag slipper all jävla skit som tillhör livet men tyvärr ska jag ju ha massa idioter i min omgivning som älskar mig och blir ledsna om dom förlorar mig, så om vi alla tar livet av oss så löses alla problemen i världen - alla dör. Det blir hur bra som helst.
Fittiga jävla ANUSGRÄS.
Jag hatar mitt liv.
Jag hatar när andra har rätt.
Jag hatar att det som Maria säger är sant och stämmer som fan.
JAG HATAR ATT JAG ÄR I EN SÅN JÄVLA OBALANS!
Jag hatar att jag dimper ner för minsta lilla snedsteg.
Jag hatar att jag alltid alltid ALLTID måste planera minsta lilla i detalj.
Ingenting kan komma oförberett för då blir jag hysterisk, får panik och blir nedstämd.
Jag hatar att jag har svårt att göra oplanerade saker- som ex. ett prov, träffa en människa, gå på möten, gå till skolan, sitta här, lyssna på musik.
Ingenting kan komma utan förvarning och planering.
JAG HATAR ATT JAG MÅSTE ÄNDRA MITT JÄVLA SÄTT OCH MINA TANKEGÅNGAR OCH HELA KITTET BARA FÖR ATT JAG SKA KLARA AV ATT LEVA ETT NORMALT LIV.
Jag kommer aldrig- vad jag än gör, hur hårt jag än jobbar- kunna leva ett normalt liv. Jag kommer alltid känna en gräns, aldrig kunna göra exakt vad jag vill, aldrig kunna leva ett riktigt fritt liv.
För jag måste PLANERA allt 10 år i förväg.
Jag klarar inte av ändringar i planeringen. Är en sak sagd och bestämd, då ska det fanimej bli så och inte en enda jävla ändring för då skiter jag hellre i hela grejen.
Om ni säger en sak får ni försöka att hålla det för jag klarar inte av ändringar i sista minuten och finns det absolut ingen annan utväg än en ändring får ni stå ut med att jag är grinig/nedstämd eller så får ni skita i mig den gången.
Maria säger (och har rätt i det) att när jag är med Rickard mår jag bra- vi säger att han är mitt syre- men så fort han försvinner iväg, ex med en kompis så dimper jag ner till min ensamma värld och får sitta där till nästa Rickard-kick kommer. Med andra ord- jag lever via Rickard, vilket inte fungerar i längden. Så det jag menar- jag behöver leva mitt egna liv.
Jag vill inte leva något jävla värdelöst liv som inte har någon mening, jag vill skjuta mig själv och dö så jag slipper all jävla skit som tillhör livet men tyvärr ska jag ju ha massa idioter i min omgivning som älskar mig och blir ledsna om dom förlorar mig, så om vi alla tar livet av oss så löses alla problemen i världen - alla dör. Det blir hur bra som helst.
Fittiga jävla ANUSGRÄS.
Jag hatar mitt liv.
jag sa att jag beundrade dig och att jag ville bli exakt som dig. jag menar det fortfarande bejbi.
jag älskar dig just för att du är världens bästa ronja <3
jag älskar dig också tuss. <3<3<3
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gaystjernan/259625273/
Visa toppen
Show footer