Saturday 15 November 2008 photo 5/11
|
Det dom hade, det var riktig jävla kärlek.
"Den man älskar, den agar man", mer sant kan det inte bli.
Att slå den man älskar visar bara hur mycket man faktiskt älskar den.
Att skada den fysiskt visar "jag älskar dig så pass mycket att jag slår dig", "jag älskar dig så mycket så du måste få veta det via våld".
Hur många håller med mig på denna punkt? Ingen, men det är det tydligaste sättet att visa hur mycket man älskar varandra. Den som får ta emot slagen visar sin kärlek genom att stanna kvar i förhållandet, den som ger slagen visar sin kärlek genom att visa "jag är kapabel att göra vad jag vill men mina känslor förändras inte för det".
Att gå igenom slag från varandra gör förhållandet starkare. Man kan gå igenom det tillsammans, som ett par och inte anklaga den "skyldige", den som ger slagen, till att den gjort något fel.
Det är bara kärlek alltsammans.
Vi är så negativt inställda på våld, men i det verkliga livet visar det respekt och kärlek. Den du slår, den älskar du faktiskt. Det bara är så.
"Jag visar min kärlek till dig via slag, kramar, pussar, samlag, en mysig kväll framför tv:n med en bra kärleksfilm på tv, skällsord, prat om känslor och tankar, trakasserier, skämt och skratt". Ett förhållande ska innehålla allt, inte bara det "positiva". I ett förhållande ska man kunna gå igenom bra och dåliga stunder och allt har både en positiv och en negativ sida.
Att ha ett "bra" förhållande, utan bråk, slag, skrik och konflikter är inget bra förhållande. Man måste kunna visa sina känslor öppet inför sin partner i ett förhållande, man ska inte behöva hålla dom inom sig. Att släppa löst allt är nyttigt för en människa.
Det ses som brist i att kontrollera sin ilska om man slår någon och ofta, men egentligen, för mig, visar det bara hur mycket jag betyder för den personen. Det visar att personen vågar gå igenom allt tillsammans med mig, att den inte ger upp för ett litet eller stort snedsteg för i ett förhållande görs snedsteg regelbundet. Allt från otrohet till slag till skitsnack till konflikter om framtid eller något annat. Det kan handla om vad som helst, men är kärleken tillräckligt stark, som Nancys och Sids var, så ger man inte upp i första taget. Man tar sig igenom snedstegen tillsammans, lämnar dom sedan bakom sig, går vidare i livet och går igenom nya snedsteg. Det är ett förhållandes gång, precis som livets gång.
Du kan inte ha ett "perfekt" förhållande för då är det större risk att allt brister i framtiden. Du måste kunna se din partners alla sidor, både dom bra, dom bättre och dom bästa, dom dåliga, dom sämre, och dom sämsta. Dom tillhör alla din partner och det måste du kunna acceptera för att vara nära honom/henne.
Att bara se sin partners positiva sidor leder till ett garanterat slut.
Vi har alla negativa och positiva sidor, vissas negativa sidor lyser upp mer än dom positiva och tvärtom, men det gör inte personen mindre värd för det.
Vi kan ångra våra snedsteg men det som fysiskt eller verbalt har hänt går inte att förändra, radera eller glömma, vi måste lära oss att leva med dom och kanske ha nytta av dom i framtiden. Vi lär oss av våra misstag.
Vi kan be om förlåtelse och bli förlåtna, men det ändrar inte faktumet att det som är gjort, det är gjort.
Det är mina åsikter angående "misshandel" eller slag i ett förhållande och kärlek.
Jag har rätt till dom och ni har rätt att ha motsatta åsikter, men det förändrar inte faktumet att jag faktiskt tycker att det är helt okej att slå sin flickvän eller pojkvän, INOM VISSA GRÄNSER.
Ja, det kan ses sjukt och rubbat, men vissa är svagare än andra och alla får inte hjälp för sina svaga sidor. Vissa har inte råd, andra har inte "tillräckligt med svaga sidor" etc.
Går slagen för långt, exempel hjärnskador eller krossade organ, då är det kanske dags att tänka om, men lite slagsmål skadar ingen på allvar. Det förstärker kärleken.
Vi måste kunna gå igenom allt som ett par. Det är hela grejen. Man kan inte utesluta dom mindre bra sakerna som kan hända i ens liv, exempel våldtäckter, slagsmål, konflikter, mord, dödsfall etc.
Vi kan inte sväva på rosa moln hela livet ut. Det fungerar inte så i det verkliga livet.
"Den man älskar, den agar man", mer sant kan det inte bli.
Att slå den man älskar visar bara hur mycket man faktiskt älskar den.
Att skada den fysiskt visar "jag älskar dig så pass mycket att jag slår dig", "jag älskar dig så mycket så du måste få veta det via våld".
Hur många håller med mig på denna punkt? Ingen, men det är det tydligaste sättet att visa hur mycket man älskar varandra. Den som får ta emot slagen visar sin kärlek genom att stanna kvar i förhållandet, den som ger slagen visar sin kärlek genom att visa "jag är kapabel att göra vad jag vill men mina känslor förändras inte för det".
Att gå igenom slag från varandra gör förhållandet starkare. Man kan gå igenom det tillsammans, som ett par och inte anklaga den "skyldige", den som ger slagen, till att den gjort något fel.
Det är bara kärlek alltsammans.
Vi är så negativt inställda på våld, men i det verkliga livet visar det respekt och kärlek. Den du slår, den älskar du faktiskt. Det bara är så.
"Jag visar min kärlek till dig via slag, kramar, pussar, samlag, en mysig kväll framför tv:n med en bra kärleksfilm på tv, skällsord, prat om känslor och tankar, trakasserier, skämt och skratt". Ett förhållande ska innehålla allt, inte bara det "positiva". I ett förhållande ska man kunna gå igenom bra och dåliga stunder och allt har både en positiv och en negativ sida.
Att ha ett "bra" förhållande, utan bråk, slag, skrik och konflikter är inget bra förhållande. Man måste kunna visa sina känslor öppet inför sin partner i ett förhållande, man ska inte behöva hålla dom inom sig. Att släppa löst allt är nyttigt för en människa.
Det ses som brist i att kontrollera sin ilska om man slår någon och ofta, men egentligen, för mig, visar det bara hur mycket jag betyder för den personen. Det visar att personen vågar gå igenom allt tillsammans med mig, att den inte ger upp för ett litet eller stort snedsteg för i ett förhållande görs snedsteg regelbundet. Allt från otrohet till slag till skitsnack till konflikter om framtid eller något annat. Det kan handla om vad som helst, men är kärleken tillräckligt stark, som Nancys och Sids var, så ger man inte upp i första taget. Man tar sig igenom snedstegen tillsammans, lämnar dom sedan bakom sig, går vidare i livet och går igenom nya snedsteg. Det är ett förhållandes gång, precis som livets gång.
Du kan inte ha ett "perfekt" förhållande för då är det större risk att allt brister i framtiden. Du måste kunna se din partners alla sidor, både dom bra, dom bättre och dom bästa, dom dåliga, dom sämre, och dom sämsta. Dom tillhör alla din partner och det måste du kunna acceptera för att vara nära honom/henne.
Att bara se sin partners positiva sidor leder till ett garanterat slut.
Vi har alla negativa och positiva sidor, vissas negativa sidor lyser upp mer än dom positiva och tvärtom, men det gör inte personen mindre värd för det.
Vi kan ångra våra snedsteg men det som fysiskt eller verbalt har hänt går inte att förändra, radera eller glömma, vi måste lära oss att leva med dom och kanske ha nytta av dom i framtiden. Vi lär oss av våra misstag.
Vi kan be om förlåtelse och bli förlåtna, men det ändrar inte faktumet att det som är gjort, det är gjort.
Det är mina åsikter angående "misshandel" eller slag i ett förhållande och kärlek.
Jag har rätt till dom och ni har rätt att ha motsatta åsikter, men det förändrar inte faktumet att jag faktiskt tycker att det är helt okej att slå sin flickvän eller pojkvän, INOM VISSA GRÄNSER.
Ja, det kan ses sjukt och rubbat, men vissa är svagare än andra och alla får inte hjälp för sina svaga sidor. Vissa har inte råd, andra har inte "tillräckligt med svaga sidor" etc.
Går slagen för långt, exempel hjärnskador eller krossade organ, då är det kanske dags att tänka om, men lite slagsmål skadar ingen på allvar. Det förstärker kärleken.
Vi måste kunna gå igenom allt som ett par. Det är hela grejen. Man kan inte utesluta dom mindre bra sakerna som kan hända i ens liv, exempel våldtäckter, slagsmål, konflikter, mord, dödsfall etc.
Vi kan inte sväva på rosa moln hela livet ut. Det fungerar inte så i det verkliga livet.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gaystjernan/295511773/