Saturday 31 January 2009 photo 7/7
![]() ![]() ![]() |
Jag tycker alla som mår psykiskt dåligt och har gjort det under en längre tid ska söka hjälp, för att brytas ner än något av det värsta som finns och hjälp finns att få.
Det är som en ond spiral. För fem år sedan var inte självskadebeteende lika vanligt som det är idag, det var inte lika mycket depressioner bland unga.
En person mår dåligt. Det drabbar alla i dess närhet, som också har andra kontakter som också drabbas. Folk känner folk som känner folk som känner folk, sedan är det en negativ spiral som drar med sig alla i dess närhet.
Det räcker att en person ska lida av en depression och inte söka hjälp, och sedan är fem stycken fast. Ytterligare fem, fem, fem och fem nya igen. Där har vi 25 stycken som fastnat i en ond spiral. Allt pga mäninskor i ens närhet som mår dåligt.
Jag säger inte att alla lider av depression, eftersom det ska ta mycket till att det ska vara en depression, då olika saker man behöver, fattas i hjärnan.
Även den mest starkaste människa kan falla. Det är naturligt, men när hjälp är tillgängligt att få och man blir erbjuden det borde man inte slänga det åt sidan.
När en drabbas, drabbas till slut flera.
Om en person däremot försöker tänka positivt och sprider glädje omkring sig ser nedstämda också till slut glädje i dess liv.
Jag som själv mår dåligt och försöker kämpa för att se det positiva i det negativa (tro vad ni vill om den saken), kämpar också för att dämpa självskadebeteenden, ångest, depressioner och nedstämdhet hos unga. Jag finns till hands. Jag vet hur det är, jag vet hur det känns att leva dag efter dag i en ständig dimma av ångest och enbart tankar riktade mot vassa föremål, att ständigt planera mitt självmord. Jag vet hur svårt det är att bryta den onda cirkeln som bara sänker allt fler för var dag som går.
Det jag har svårt för är att ta mig ur den negativa neråtgående spiralen, men det är inte omöjligt. Ingenting är omöjligt, inte ens att väcka dom döda till liv igen. Det gäller bara att tänka till ordentligt och inte bryta ihop. Det gäller att se det positiva i allt negativt runtom. Att se ljuset i slutet av tunneln, för det ljuet har vi alla inom oss. Vissas ljus lyser starkare än andras, men det finns alltid där hos oss, någonstans.
Det räcker med att tänka på ett bra minne när du är ledsen. Tänk när din bästa kompis gjorde bort sig riktigt ordentligt inför sin flickvän. Tänk när du såg någon göra bort sig och du asgarvade åt den. Tänk på ett roligt skämt. Lyssna på en rolig låt. Läs en skämtbok eller titta på en komedi-film. Gör något som får dig att le, för hur ledsen du än är finns det alltid något som kan få dig att le när du verkligen är på botten.
Min grej är att skriva när jag mår dåligt. Jag skriver ner hur jag känner just nu, mina tankar, hur situationen ser ut, vad jag kan förbättra etc. Det hjälper mig, men det hjälper inte alla. Min passion är bokstäver.
Din passion kanske är att rita, skriva låtar, lyssna på musik, titta på film, ta en promenad, ta ett bad, ta en kall dusch, raka benen, lägga pärlplatta, prata i telefonen, tänka på din bäste vän, titta på någon komedi-serie, blåsa såpbubblor, springa en mil, cykla en mil, spela något instrument, spela tvspel/dataspel, laga något som är sönder, laga mat, baka en kaka, städa, fläta eller borsta ditt hår. Det finns så många grejer du kan göra när du kommer till vägskälet där du måste välja mellan ångestattack eller förebyggande åtgärder.
Gör det du älskar mest i hela världen. Kolla porr om det är nödvändigt. Låtsas att du sprutar någon i ansiktet, att du blir påsatt i röven, att du våldtar någon- vad du än tänder på.
Stimulera dig bara, så du inte tänker på det dåliga i stunden. Du förvärrar enbart situationen när du sitter och tänker på den. Stimulera dig, aktivera dig.
Gör något annat än att förstora upp det.
Jag tänker åtminstonde försöka smitta glädje till er som mår dåligt, hur svårt det än kommer bli.
Ingen förtjänar att sitta fast i ångestattacker livet ut. Ingen förtjänar självmordstankar eller försök.
Det gäller att fokusera på positiva aktiviteter.
Det är som en ond spiral. För fem år sedan var inte självskadebeteende lika vanligt som det är idag, det var inte lika mycket depressioner bland unga.
En person mår dåligt. Det drabbar alla i dess närhet, som också har andra kontakter som också drabbas. Folk känner folk som känner folk som känner folk, sedan är det en negativ spiral som drar med sig alla i dess närhet.
Det räcker att en person ska lida av en depression och inte söka hjälp, och sedan är fem stycken fast. Ytterligare fem, fem, fem och fem nya igen. Där har vi 25 stycken som fastnat i en ond spiral. Allt pga mäninskor i ens närhet som mår dåligt.
Jag säger inte att alla lider av depression, eftersom det ska ta mycket till att det ska vara en depression, då olika saker man behöver, fattas i hjärnan.
Även den mest starkaste människa kan falla. Det är naturligt, men när hjälp är tillgängligt att få och man blir erbjuden det borde man inte slänga det åt sidan.
När en drabbas, drabbas till slut flera.
Om en person däremot försöker tänka positivt och sprider glädje omkring sig ser nedstämda också till slut glädje i dess liv.
Jag som själv mår dåligt och försöker kämpa för att se det positiva i det negativa (tro vad ni vill om den saken), kämpar också för att dämpa självskadebeteenden, ångest, depressioner och nedstämdhet hos unga. Jag finns till hands. Jag vet hur det är, jag vet hur det känns att leva dag efter dag i en ständig dimma av ångest och enbart tankar riktade mot vassa föremål, att ständigt planera mitt självmord. Jag vet hur svårt det är att bryta den onda cirkeln som bara sänker allt fler för var dag som går.
Det jag har svårt för är att ta mig ur den negativa neråtgående spiralen, men det är inte omöjligt. Ingenting är omöjligt, inte ens att väcka dom döda till liv igen. Det gäller bara att tänka till ordentligt och inte bryta ihop. Det gäller att se det positiva i allt negativt runtom. Att se ljuset i slutet av tunneln, för det ljuet har vi alla inom oss. Vissas ljus lyser starkare än andras, men det finns alltid där hos oss, någonstans.
Det räcker med att tänka på ett bra minne när du är ledsen. Tänk när din bästa kompis gjorde bort sig riktigt ordentligt inför sin flickvän. Tänk när du såg någon göra bort sig och du asgarvade åt den. Tänk på ett roligt skämt. Lyssna på en rolig låt. Läs en skämtbok eller titta på en komedi-film. Gör något som får dig att le, för hur ledsen du än är finns det alltid något som kan få dig att le när du verkligen är på botten.
Min grej är att skriva när jag mår dåligt. Jag skriver ner hur jag känner just nu, mina tankar, hur situationen ser ut, vad jag kan förbättra etc. Det hjälper mig, men det hjälper inte alla. Min passion är bokstäver.
Din passion kanske är att rita, skriva låtar, lyssna på musik, titta på film, ta en promenad, ta ett bad, ta en kall dusch, raka benen, lägga pärlplatta, prata i telefonen, tänka på din bäste vän, titta på någon komedi-serie, blåsa såpbubblor, springa en mil, cykla en mil, spela något instrument, spela tvspel/dataspel, laga något som är sönder, laga mat, baka en kaka, städa, fläta eller borsta ditt hår. Det finns så många grejer du kan göra när du kommer till vägskälet där du måste välja mellan ångestattack eller förebyggande åtgärder.
Gör det du älskar mest i hela världen. Kolla porr om det är nödvändigt. Låtsas att du sprutar någon i ansiktet, att du blir påsatt i röven, att du våldtar någon- vad du än tänder på.
Stimulera dig bara, så du inte tänker på det dåliga i stunden. Du förvärrar enbart situationen när du sitter och tänker på den. Stimulera dig, aktivera dig.
Gör något annat än att förstora upp det.
Jag tänker åtminstonde försöka smitta glädje till er som mår dåligt, hur svårt det än kommer bli.
Ingen förtjänar att sitta fast i ångestattacker livet ut. Ingen förtjänar självmordstankar eller försök.
Det gäller att fokusera på positiva aktiviteter.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gaystjernan/326037118/