Monday 6 July 2009 photo 1/6
|
I miss you guys
Vi har gått igenom sjukt mycket genom åren- både bra och mindre bra saker. Allt från småbråk till stora jävla konflikter som kändes som jordens undergång, till dryga skoldagar som förvandlades till roligt dryga skoldagar!
Lena, Ingrid & Ronja - the gang. Vi ägde ut alla fjantar på hela jävla skolan, och vi tog ingen skit (typ)! Vi hade alltid roligt ihop.
Jag kommer ihåg dagen när vi hade lövkrig precis på hösten, när skolan börjat, vi hade sjukt lång håla så vi gick och begravde oss i lövhögar och fotade sjukt mycket, sedan gick vi hem till Lena och åt äpplen, och sedan tappade jag bort mina nycklar så vi var tvungna att leta överallt där vi gått för att hitta dom... Och till slut gjorde vi det!! :D
Kommer ihåg att vi satt ihop i varandra under hela sjuan. Ni fick mig att hellre spendera all tid i skolan än hemma.
Därefter kom Elin in i bilden och jävlar vilket kackel det blev där ett tag! Elin skämdes som ett as över hur vi betedde oss offentligt och blev så jävla arg på oss när vi skämde ut oss, och det slutade alltid med att vi blev osams.
Jag kommer ihåg en gång när Elin blev så arg på oss övriga, jag kommer inte ihåg varför, men jag kommer ihåg att hon skrev ett brev till oss där det stod något liknande, och inte i jag-form, utan "Elin blabla", att hon var så besviken på oss och litade på oss och allt var det var, att vi svikit henne osv. Jag kommer ihåg hur jag tänkte: "äh, hon kommer över det snart" och det gjorde hon också!
Sedan kom lilla Lova in i bilden. Då blev det vi fem. Fem miffon i samma klass. Fem miffon som stör övriga klassen. Fem miffon som hade så jävla roligt ihop.
Jag kommer ihåg våran första riktiga fylla ihop (fast Malisa var med). Vi söp som ena jävla as och var och rotade i min fars spritskåp! Jag kommer ihåg hur ovetande vi var gällande alkohol, och hur vi shottade alla möjliga olika spriter och att det var så jävla vidrigt!
Jag kommer ihåg hur jävla roligt vi hade det, och jag kommer ihåg att jag ramlade ner för trappan till vardagsrummet och tyckte det var så jävla roligt, när jag kände att jag var tvungen att spy, så jag bokstavligt talat kröp till badrummet, samtidigt som jag skrek "JAG TROR JAG MÅSTE SPYYYYYYYY!!!!" och garvade! Jag kommer ihåg att jag spydde två gånger och hur roligt ni hade åt det. Jag kommer ihåg att vi körde Sanning eller Konka, och det var så jävla menlöst, men ändå så jävla kul!
Jag kommer ihåg allra första gången vi skulle dricka alkohol; 2.25or <3<3 Hur alla bara "HIHIHII spännande, vad olydiga vi är :D:D:D:D" och att vi fick tre var tror jag. Men vi hade kul ändå!
Och att ni tog hand om mitt hus när mitt ex åkte in på sjukan så jag var tvungen att åka in i småpanik till stan mitt i natten. Ni tog så bra hand om mig då, och Lena fick mig att skratta och tänka på andra knäppa saker istället för det jobbiga som hände.
Jag kommer ihåg våran avskedsfest som jag, Ingrid, Lena och Elin fixade för Lova när hon skulle flytta till Uppsala, fast hon ändå skulle bo kvar i Enköping det sista året i 9an. Jag kommer ihåg att Lova kom upp till mig och vi satt där, och jag väntade på er övriga, medan du Lova inte visste något alls. Sedan kom ni och plingade på dörren, och du blev så överraskad Lova!!
Jag kommer ihåg att det var vårmarknad i Enköping samma helg som vi hade avskedsfesten, och jag kommer ihåg att vi alla gick ut förutom Elin, för hon stannade hemma hos mig och läste Bamse istället. Vid Statoil träffade vi på en tjej som pissade mellan släpkärrorna som skrek "JÄVLA KOMMUNISTER!" åt oss, och Ingrid skrek något tillbaka, något som vi under den perioden sa till allt. Jag kommer ihåg att jag gick och visslade och inte såg trottoarkanten så jag snubblade och ramlade och alla skrattade åt mig! Jag kommer ihåg att Ingrid och Lova härmade mig hela vägen hem sen!
Jag kommer ihåg våran "Nej B"-period. Allt var "nej B", vad man än sa så fick man "nej B" till svar.
Jag kommer ihåg att vi hade så jävla roligt ihop när vi gick på samma skola, i samma klass.
Därefter flyttade Lova till Uppsala, Elin fortsatte plugga i Uppsala, Lena & Ingrid fortsatte på Estet och jag fortsatte mitt liv med något som inte ger mig någon framtid.
Efter gymnasiet har vi inte sett varandra mycket tillsammans allihopa, i nyktert tillstånd. Ett fåtal gånger på någons födelsedag och så har vi träffats, men aldrig som det var förr.
Ja, tiden förändras och livet går vidare, men vänskapen då? Lades den undan i en ask, i ett svart rum, med en låst dörr och en borttappad nyckel? Vart försvann allt vårat?
Jag älskar er fyra sjukt mycket, och jag saknar er ännu mer.
Lena- du är som en syster för mig, det har du alltid vart. Du har alltid lyssnat på mig när jag velat ha någon att komma till, även om jag inte gjort det så många gånger. Jag har alltid kunnat luta mitt huvud mot din axel, och även om jag inte berättade vad felet var så kändes det alltid bättre inom mig när jag bara fick vara med dig. Du utstrålar så mycket glädje och den glädjen var precis vad jag behövde i mitt liv just då. Jag är tacksam att jag fått chansen att lära känna dig, det ångrar jag absolut inte. Jag älskar dig.
Lova- du är min bäste vän och har varit sen slutet av 8an. Det var vi mot världen i slutet av 9an, det var vi som hatade alla andra. Vi har mycket gemensamt, men ännu mer inte-gemensamt. Vi brukade kunna träffas regelbundet och vara nyktra, men nu för tiden super vi bara när vi ses. Jag saknar att träffa dig och snacka om vardagliga saker, och inte bara om nästa fest, förra festen, alkohol osv. Jag saknar att vara bästa kompisar. Du vet att jag står bakom dig och lyssnar om du behöver prata ut, för det är det vänner gör. Dom finns alltid, dygnet runt, året runt. Dom tar aldrig semester från varandra. Jag älskar dig.
Elin- vi har känt varandra sen vi var pyttemyttesmå. Vi avskydde varandra på den tiden, men sedan började vi i samma lekisgrupp, så vad skulle man göra? Jo, lära känna dig på barn-nivå. Även fast vi aldrig hörs eller syns längre så älskar jag dig fortfarande. Du är en av mina allra äldsta vänner, och du är också en vän för livet. Dig vill jag aldrig förlora.
Ingrid- vi har vetat vilka vi vart sen vi var små och jag gick hos dagmamma, men vi lekte aldrig på den tiden. Då var det du och Karin, men på Munkan i 5an började vi leka allt mer, sedan fortsatte det bara så med åren. Nu snackar, träffas eller hörs vi aldrig längre och jag saknar det. Även fast vi aldrig umgicks privat bara vi två, så var du en oerhört bra kompis som stöttade mig när det behövdes, och jag hoppas att jag stöttade dig också. Jag älskar dig.
Utan er hade jag aldrig klarat av att vara varken i skolan eller hemma. Tack vare er har jag stått ut.
Vi sa att vi skulle hitta på något igen, alla vi fem i nyktert tillstånd, något som bara vi brukade göra. När kommer det hända?
Vi har gått igenom sjukt mycket genom åren- både bra och mindre bra saker. Allt från småbråk till stora jävla konflikter som kändes som jordens undergång, till dryga skoldagar som förvandlades till roligt dryga skoldagar!
Lena, Ingrid & Ronja - the gang. Vi ägde ut alla fjantar på hela jävla skolan, och vi tog ingen skit (typ)! Vi hade alltid roligt ihop.
Jag kommer ihåg dagen när vi hade lövkrig precis på hösten, när skolan börjat, vi hade sjukt lång håla så vi gick och begravde oss i lövhögar och fotade sjukt mycket, sedan gick vi hem till Lena och åt äpplen, och sedan tappade jag bort mina nycklar så vi var tvungna att leta överallt där vi gått för att hitta dom... Och till slut gjorde vi det!! :D
Kommer ihåg att vi satt ihop i varandra under hela sjuan. Ni fick mig att hellre spendera all tid i skolan än hemma.
Därefter kom Elin in i bilden och jävlar vilket kackel det blev där ett tag! Elin skämdes som ett as över hur vi betedde oss offentligt och blev så jävla arg på oss när vi skämde ut oss, och det slutade alltid med att vi blev osams.
Jag kommer ihåg en gång när Elin blev så arg på oss övriga, jag kommer inte ihåg varför, men jag kommer ihåg att hon skrev ett brev till oss där det stod något liknande, och inte i jag-form, utan "Elin blabla", att hon var så besviken på oss och litade på oss och allt var det var, att vi svikit henne osv. Jag kommer ihåg hur jag tänkte: "äh, hon kommer över det snart" och det gjorde hon också!
Sedan kom lilla Lova in i bilden. Då blev det vi fem. Fem miffon i samma klass. Fem miffon som stör övriga klassen. Fem miffon som hade så jävla roligt ihop.
Jag kommer ihåg våran första riktiga fylla ihop (fast Malisa var med). Vi söp som ena jävla as och var och rotade i min fars spritskåp! Jag kommer ihåg hur ovetande vi var gällande alkohol, och hur vi shottade alla möjliga olika spriter och att det var så jävla vidrigt!
Jag kommer ihåg hur jävla roligt vi hade det, och jag kommer ihåg att jag ramlade ner för trappan till vardagsrummet och tyckte det var så jävla roligt, när jag kände att jag var tvungen att spy, så jag bokstavligt talat kröp till badrummet, samtidigt som jag skrek "JAG TROR JAG MÅSTE SPYYYYYYYY!!!!" och garvade! Jag kommer ihåg att jag spydde två gånger och hur roligt ni hade åt det. Jag kommer ihåg att vi körde Sanning eller Konka, och det var så jävla menlöst, men ändå så jävla kul!
Jag kommer ihåg allra första gången vi skulle dricka alkohol; 2.25or <3<3 Hur alla bara "HIHIHII spännande, vad olydiga vi är :D:D:D:D" och att vi fick tre var tror jag. Men vi hade kul ändå!
Och att ni tog hand om mitt hus när mitt ex åkte in på sjukan så jag var tvungen att åka in i småpanik till stan mitt i natten. Ni tog så bra hand om mig då, och Lena fick mig att skratta och tänka på andra knäppa saker istället för det jobbiga som hände.
Jag kommer ihåg våran avskedsfest som jag, Ingrid, Lena och Elin fixade för Lova när hon skulle flytta till Uppsala, fast hon ändå skulle bo kvar i Enköping det sista året i 9an. Jag kommer ihåg att Lova kom upp till mig och vi satt där, och jag väntade på er övriga, medan du Lova inte visste något alls. Sedan kom ni och plingade på dörren, och du blev så överraskad Lova!!
Jag kommer ihåg att det var vårmarknad i Enköping samma helg som vi hade avskedsfesten, och jag kommer ihåg att vi alla gick ut förutom Elin, för hon stannade hemma hos mig och läste Bamse istället. Vid Statoil träffade vi på en tjej som pissade mellan släpkärrorna som skrek "JÄVLA KOMMUNISTER!" åt oss, och Ingrid skrek något tillbaka, något som vi under den perioden sa till allt. Jag kommer ihåg att jag gick och visslade och inte såg trottoarkanten så jag snubblade och ramlade och alla skrattade åt mig! Jag kommer ihåg att Ingrid och Lova härmade mig hela vägen hem sen!
Jag kommer ihåg våran "Nej B"-period. Allt var "nej B", vad man än sa så fick man "nej B" till svar.
Jag kommer ihåg att vi hade så jävla roligt ihop när vi gick på samma skola, i samma klass.
Därefter flyttade Lova till Uppsala, Elin fortsatte plugga i Uppsala, Lena & Ingrid fortsatte på Estet och jag fortsatte mitt liv med något som inte ger mig någon framtid.
Efter gymnasiet har vi inte sett varandra mycket tillsammans allihopa, i nyktert tillstånd. Ett fåtal gånger på någons födelsedag och så har vi träffats, men aldrig som det var förr.
Ja, tiden förändras och livet går vidare, men vänskapen då? Lades den undan i en ask, i ett svart rum, med en låst dörr och en borttappad nyckel? Vart försvann allt vårat?
Jag älskar er fyra sjukt mycket, och jag saknar er ännu mer.
Lena- du är som en syster för mig, det har du alltid vart. Du har alltid lyssnat på mig när jag velat ha någon att komma till, även om jag inte gjort det så många gånger. Jag har alltid kunnat luta mitt huvud mot din axel, och även om jag inte berättade vad felet var så kändes det alltid bättre inom mig när jag bara fick vara med dig. Du utstrålar så mycket glädje och den glädjen var precis vad jag behövde i mitt liv just då. Jag är tacksam att jag fått chansen att lära känna dig, det ångrar jag absolut inte. Jag älskar dig.
Lova- du är min bäste vän och har varit sen slutet av 8an. Det var vi mot världen i slutet av 9an, det var vi som hatade alla andra. Vi har mycket gemensamt, men ännu mer inte-gemensamt. Vi brukade kunna träffas regelbundet och vara nyktra, men nu för tiden super vi bara när vi ses. Jag saknar att träffa dig och snacka om vardagliga saker, och inte bara om nästa fest, förra festen, alkohol osv. Jag saknar att vara bästa kompisar. Du vet att jag står bakom dig och lyssnar om du behöver prata ut, för det är det vänner gör. Dom finns alltid, dygnet runt, året runt. Dom tar aldrig semester från varandra. Jag älskar dig.
Elin- vi har känt varandra sen vi var pyttemyttesmå. Vi avskydde varandra på den tiden, men sedan började vi i samma lekisgrupp, så vad skulle man göra? Jo, lära känna dig på barn-nivå. Även fast vi aldrig hörs eller syns längre så älskar jag dig fortfarande. Du är en av mina allra äldsta vänner, och du är också en vän för livet. Dig vill jag aldrig förlora.
Ingrid- vi har vetat vilka vi vart sen vi var små och jag gick hos dagmamma, men vi lekte aldrig på den tiden. Då var det du och Karin, men på Munkan i 5an började vi leka allt mer, sedan fortsatte det bara så med åren. Nu snackar, träffas eller hörs vi aldrig längre och jag saknar det. Även fast vi aldrig umgicks privat bara vi två, så var du en oerhört bra kompis som stöttade mig när det behövdes, och jag hoppas att jag stöttade dig också. Jag älskar dig.
Utan er hade jag aldrig klarat av att vara varken i skolan eller hemma. Tack vare er har jag stått ut.
Vi sa att vi skulle hitta på något igen, alla vi fem i nyktert tillstånd, något som bara vi brukade göra. När kommer det hända?
Har inte varit inloggad på bdb på två månader snart. Jag saknar tiden sjukt mycket. Hade massa underbara nära vänner. De jag har nu är man lite ytligt bekant med. Men du, lena och inkan kommer till ig imorgon(lördag) och ska titta på film om du vill får du följa med. Har flyttat föressten. Såg att du piercat kinderna. Vi har en massa att prata om. I varje fall jag vill ha tillbaka vänskapen. Om jag inte svarar på bdb är det för att jag inte använder den. *saknar*
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gaystjernan/388002231/