May
Dag ett Hur länge har du självskadat? Diskutera varför du började. Jag har självskadat sedan jag var runt sex år. Det är från lekistiden som jag har mina första minnen av att skada mig själ
Bilden är inte relevant. Varje sår lämnar ett ärr, varje ärr bär på en historia – en historia som säger: Jag överlevde!
Tog en randombild. Emh, hur gammal ska man vara för att få börja med DBT?
På fredag ska jag hem till pappa i Trollhättan. Jag kommer inte ihåg hur många år sedan det var sist, men tror det var 3 eller något. För att vara ärlig så är jag jävligt rädd, eftersom de
You hope the wound heals but it never does Synen på mig är så snedvriden att hade jag haft en pistol i handen hade jag inte tvekat att ta livet av mig själv.
det blir bättre, det går uppåt.det kan jag idag säga utan att ljuga. Jag har börjat ta tag i skolan, har inte självskadat på flera veckor, känner mig gladare, har slutat röka och
Drogfri i två månader och still going steady...
http://www.royalquiz.se/quiz/saramodigh/psykisk_ohalsa_vardagsattityder/
Något som jag märker av mer och mer är hur lättvindigt människor använder ordet "deprimerad" för att beskriva hur de känner sig. läste nyss "Faaan oxå, vilken djävla skitdag. Tappade mitt
En hyllning till alla de år jag spenderat inom DBT.
I 66 dagar lyckades jag hålla mig från att självskada. 66 dagar, det är längre än vad jag har klarat någonsin sedan jag började. Igår föll jag igen. Min kompis var med mig över sms hela tid
en månad självskadefri med hjälp av min underbara pojkvän och mina ovärdeliga vänner. är så otroligt nöjd med mig själv, trodde aldrig att jag skulle klara mig såhär länge.
Jag är ledsen att jag skriver det här. Men idag tänkte jag köra ihop mig med bussen som kom på andra sidan vägen. Jag ville så hemskt gärna dö. Och jag tänkte det. Att nu gör jag det. I sis
Idag så fyller jag 19 år!! Yaii :D Jag föddes den 14 juni 1994 kl 17.28 vägde runt 1800 gram. Jag föddes två månader för tidigt Läkaren och mina föräldrar visste inte om dom skulle få ta
Jag vet inte riktigt hur jag mår. Jag vill bara skriva av mig, hur lame't de än låter. För just nu mår jag verkligen inte bra, saknar sån motivation att leva för tillfället. Jag menar det
är enligt alla andra inne i en så kallad blandepisod i min sjukdom. var inlagd i torsdags natt då jag flippade ur totalt. rymde från sjukhuset och sprang runt på stan med bara strumpor och blodig
Jag står fortfarande kvar efter alla smällar,alla slag, noll till livsgnista och en längtan att dö,krälandes på badrumsgolvet i mitt egna blod alla gånger jag fick åka in på psyk va min varda
Ny utredning på onsdag på psykosenheten. Puhhh...
För typ fem minuter sen var jag överlycklig, älskade livet och allt därikring. Nu, nu hatar jag livet och det går på repeat i mitt huvud: "Jag måste dö, jag måste dö, jag måste dö" Jag fö
jag har gjort ett enormt misstag. jag har slutat ta min medicin, jag kände mig verkligen som om jag vore on top of the world, trodde att jag verkligen var riktigt lycklig men det var väl bara en ill
Jag kan inte andas, kan inte få luft. Det ligger ett betongblock på min bröstkorg och en osynlig hand håller för min mun. Luften är sträv och varm, fuktig, liksom inte frisk och klar som den sk
Väntar på fortfarande på ny tid till psykoterapeuten, för att få veta hur alla utredningar gått... P.s har inte skadat mig på 2 veckor.
jag vet inte vad jag ska göra? Imorgon har jag ju DBT men jag har bara varit där 1 gÃ¥ng. jag klarar inte av att kliva upp ur sängen. jag fÃ¥r jätte ont i bröstkorgen och fÃ¥r svÃ¥rt att andas nÃ
Där rök dom veckorna då...
Jag har länge velat tagit mitt liv, men jag gör det inte, för jag älskar mina två bästavänner för mycket. Mitt leende har tagits ifrån mig och jag vet inte längre vad jag ska göra. Ja
Visa toppen
Show footer