Tuesday 15 May 2012 photo 1/3
|
Sjuk Sjukvård
Jag har i flera år nu haft väldigt ont i mina knän. För cirka 2 år sedan började jag ha ont i knäna varje dag. Det är speciellt när det är kallt som jag har ont. Eller när man tex går i trappor,på ojämn mark , i backar eller på halt underlag. Detta gör ju att man blir ganska handikappad, Eftersom de gånger man till exempel är ute och går i skogen, går ut på vintern när det är isigt, går i många trappor eller nått så ligger jag och gråter mig själv till sömns för det gör så ont och är så obehagligt. Jag har spenderat väldigt många nätter vaken för att jag inte kunnat somna för att det gör så ont. Jag försöker verkligen att vara ute en stund varje dag för att "träna knäna" och jag gör små "knä övningar" några gånger om dagen. det gör ont hela tiden, en slags ständig, irriterande , frustrerande värk, men i bland hugger liksom till till i knäna och Knäna låser sig och det knakar och har sig. När det är riktigt illa sprider sig smärtan. Den strålar ut i hela benen. Känns på något sätt som växtvärk ni vet som många småbarn har. Det är en väldigt obehaglig smärta. Vet verkligen inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre. Försöker lindra med vetekuddar när det är som värst, men lindringen är inte stor. Det ända som hjälper är att sova i ett par dagar så jag slipper röra knäna. Men när jag sover ligger jag men benen uppdragna som i fosterställning och när man sedan ska vända sig om kan jag knappt räta ut benen i gen för att det gör för ont. Och han man benen raka kan jag inte böja dom för då gör det för ont. Känns verkligen som att mina knän håller på att gå sönder.
Men i alla fall för att komma till saken. Efter mycket tjat från min kära Jakob så gick jag med på att ringa till vårdcentralen för att be om hjälp att få mina knän att må bättre. tog mig 2 år att få mod nog att be om hjälp.
Tror ni att jag fick nån hjälp? NEJ , Tydligen så får man ont i knäna när man går i trappor om man har en psykisk sjukdom!
Det var i alla fall vad dem sa. "det är nog bara lite psykiskt"
Så jaha ännu en gång blir jag bort visad från den somatiska vården bara för att dom kan se i mina journaler att jag har psykiska problem. De kan inte ens se vilka problem jag har, Bara att jag går hos psykolog och nån remiss liksom. Men dom vet genast att allt jag har är psykiskt utan att ens träffa mig.
Visst nu kanske dem inte kan göra så ,mycket ändå efter som det gäller ont i knäna. Men nästa gång kanske det är något riktigt allvarligt Vad händer när man blir gammal? Tänk om man får en hjärnblödning, en stroke eller hjärtinfarkt? Det enda de kommer säga är att det är ångest och "lite psykiskt" , ring din psykolog eller akut psyk.
Jag väntar alltid väldigt länge med att be om hjälp från vårdcentralen. Just för att jag vet att de ända svar jag få är att det är nått psykiskt. Min lungsäcksinflammation tyckte dom var ångest innan jag åkte till akuten, Min b12 brist vågade jag inte ens be om hjälp förens det var så illa att jag inte kunde gå mer än 5-10 meter åt gången utan att svimma. även då ringde vi till vårdcentralen först och de första dom frågar är om det beror på ångest. Men när vi förklarade lite mer fick vi komma in till vårdcentralen och dom trodde jag var uttorkad så fick åka till sjukhuset. Hade ett blod värde på 75 när jag kom till sjukhuset och fick ligga inne i 3 dar. När jag reagerade dåligt på min migränmedicin och fick väldigt svåra bröstsmärtor och svårt att andas så var det också bara ångest enligt sjukvården. Detta konstaterades också över telefon utan att ens ha träffat mig ..
Jag har haft ångest i 20 år. Jag vet hur det känns!
http://bokstavsbarn.myshowroom.se/
Annons
Anonymous
Wed 6 Jun 2012 07:08
Känner igen mig väldigt mkt. Men det är bara att bita ihop för inte fan får man någon hjälp...
Anonymous
Thu 17 May 2012 23:40
åh jag har exakt samma problem.. men mina knän hoppar ur led, och jag har till och med opererat mig.. och jag fick ingen hjälp fören mitt knä va brutet.. så.. :/ aja hoppas det blir bättre :)
Maria
Tue 15 May 2012 18:59
Men gud vad arg man blir.
Jag tycker att dina problem med knäna, låter riktigt plågsamt, och det påverkar ju ditt vardagliga liv. Så det dom borde ha gjort, var ju iaf att titta på dom. Kanske finns det inte så mycket att göra, men det kanske kan finnas något alternativ?
Det sägs ju att man inte ska låta diagnoserna vara som en stämpel, men ibland är det de första folk ser. Iaf folk med papper. usch.
Jag tycker att dina problem med knäna, låter riktigt plågsamt, och det påverkar ju ditt vardagliga liv. Så det dom borde ha gjort, var ju iaf att titta på dom. Kanske finns det inte så mycket att göra, men det kanske kan finnas något alternativ?
Det sägs ju att man inte ska låta diagnoserna vara som en stämpel, men ibland är det de första folk ser. Iaf folk med papper. usch.
Maria
Wed 16 May 2012 00:51
Nej men precis!
En i min klass har typ haft vätska i knät, och han hade sådär fruktansvärt ont. Det fick dom liksom operera bort, så alla problem löser sig inte av "naturen" heller liksom. Tycker det var riktigt dåligt av dom att inte ens kolla upp det. Kan du inte bara beställa en tid, och så kommer du dit och låtsas som ingenting, visar upp dina knän och förhoppningsvis få hjälp med det?
Känns som att det borde funka. Jag menar, dom kollar nog sällan igenom journalerna Innan den tidsinplanerade patienten kommer, och om dom nu gör det kan dom ju inte säga något om att det är ångest. För då har du ju ändå kommit dit, och då tror jag inte att dom skickar hem dig igen med ett "det är bara ångest", utan då får du nog en ärlig chans. Hoppas jag. Annars blir jag orolig på riktigt över vad det är för land vi lever i. Det här är inget annat än sjukt. Finns det inga gränser? -.-
En i min klass har typ haft vätska i knät, och han hade sådär fruktansvärt ont. Det fick dom liksom operera bort, så alla problem löser sig inte av "naturen" heller liksom. Tycker det var riktigt dåligt av dom att inte ens kolla upp det. Kan du inte bara beställa en tid, och så kommer du dit och låtsas som ingenting, visar upp dina knän och förhoppningsvis få hjälp med det?
Känns som att det borde funka. Jag menar, dom kollar nog sällan igenom journalerna Innan den tidsinplanerade patienten kommer, och om dom nu gör det kan dom ju inte säga något om att det är ångest. För då har du ju ändå kommit dit, och då tror jag inte att dom skickar hem dig igen med ett "det är bara ångest", utan då får du nog en ärlig chans. Hoppas jag. Annars blir jag orolig på riktigt över vad det är för land vi lever i. Det här är inget annat än sjukt. Finns det inga gränser? -.-
Anonymous
Tue 15 May 2012 07:28
Har också knä-problem och det är inget kul.. Vårdcentralen tog mig inte på allvar innan nu 4 år senare och jag har säkert vart där mer än 10 gånger.. =//
Finns om du vill snacka!
Finns om du vill snacka!
Tack :) Tycker det är så jävla dåligt att man inte ska tas på allvar bara för att man har psykisk ohälsa. Kan man inte vatra psykisk och fysiskt sjuk samtidigt eller?
Anonymous
Tue 15 May 2012 20:23
Tycker med det är dåligt..
Neej dom tror inte att man kan det, men vi vet att man kan faktiskt vara de!
Neej dom tror inte att man kan det, men vi vet att man kan faktiskt vara de!
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gemensksgruppen/505334906/