Monday 9 July 2012 photo 4/5
|
Tänkte skriva lite om mig och min historia. Har inte gjort det här än.
Jag har mått dåligt hela livet. Min mamma mötte en ny kille när jag var ca 4 år. Han ställer aldrig upp för mig.. inte ens när jag var så liten. När jag var ca 6 år följde jag med en kompis på nån gymnastik på fritiden, och han hade lovat att komma och hämta mig efter. Men han kom inte.. klockan va 20, det var viner och kallt. Jag fick gå genom hela staden själv och grät hela tiden. När jag kom hem sa han bara ne jag orkade inte åka och hämta. Jag har typ förträngt resten av min barndom. Jag blev mobbad i skolan för jag aldrig fick nya kläder.. jag hade ett par jeans som jag hade i skolan som var för små, jag hade ingen vinterjacka och jag var blöt om fötterna hela dagen om det var dåligt väder ute.
Jag hade fruktansvärt dåligt självförtroende eftersom min låtsas pappa sa jämt att jag var ful och tjock och inte dög till nånting. När jag började på gymnasiet och fick ta hand om mitt studiebidrag själv blev det lite ändring. Jag kunde köpa kläder, jag kunde få nya kompisar och umgås med dom. Men då blev det värre hemma. Jag fick aldrig låna datorn och internet.. inte ens till skoluppgifter. Bara när min låtsas pappa var hemma och kunde sitta och vaka över mig fick jag låna datorn ett par minuter. Jag fick aldrig se på tv, bara om någon annan kollade. Jag fick höra jämt att jag är tjock och ful. Jag fick en lillasyster när jag var 9 år. Hon fick ALLT.. när hon fyllde 12 hade hon en egen tv, en egen dator där hon kan surfa hur mkt hon vill, en massa kläder m.m Jag mådde så dåligt...Jag kände verkligen att det var dom som var en familj och jag bara var nån parasit som bodde i deras hus. När jag fyllde 18 fick jag ett kort och en blomma. När jag fyllde 20 fick jag en stekpanna och lite bestick.. Det var dom värsta dagarna i mitt liv. Ingen sa nånting. Mamma sa bara: ja det ligger grejer till dig på bordet. Så såg mina födelsedagsfirande ut, medans min syster fick tårta och jättefina saker. Efter studenten tyckte dom att jag skulle städa och jobba hemma 8 timmar varje dag för att "tjäna" min mat. Men jag har inget emot att hjälpa till hemma.. men varför ska man storstäda i flera timmar varje dag? Det hinner inte bli smutsigt, plus att jag ska väl inte göra alla sysslor? Man ska väl hjälpas åt? Min syster behandlade mig lika dåligt som dom andra, kallade mig ful och retades att hon hade dator och inte jag. Dom byggde ut altanen en sommar och köpte ny bil samtidigt som mamma hotar att kasta ut mig för dom inte har råd att ge mig mat. Jag tänkte på att ta livet av mig varje dag. Men jag tog mod till mig och ringde soc och grät som fan.. och det ledde till egen lägenhet. Och nu slipper jag dom.. men jag har fått väldiga psykiska problem tack vare dom och jag har stor ångest. Vet inte om jag kommer må bra nånsin. Nu är jag 23 och min syster 14. Och det gör så ont att se hur mycket saker och kärlek hon får, som jag aldrig nånsin fick eller kommer få.
Det värsta minnet jag har var när mamma och min låtsas pappa satt ute och rökte, och jag skulle gå ut med telefonen för nån ringde.. dom såg mig inte och jag hörde hur dom pratade om mig. Hur mkt dom önskade att jag flyttade ut, mamma sa till och med ja det vore bättre om hon dog.
jag undrar bara: VA FAN HAR JAG GJORT?!?!?!? Jag har försökt prata med dom massa genom åren. Kuratorer och liknande har oxå försökt.. men dom har bara låtsas som att jag förstorat saker eller hittat på allt.
Annons
Tant Grön
Tue 10 Jul 2012 00:07
Det där är ju hemskt :/
Kan verkligen förstå dig på endel bitar, medans endel hade jag hellre gått igenom ändå, har det lite så som du hade det förr när det gäller kläder och dator osv.. dock får jag inte mitt studiebidrag att räcka till nya kläder utan går oftast mer åt till att kunna få i mig mat de flesta dagar..
Men finns om du vill prata :)<3
Kan verkligen förstå dig på endel bitar, medans endel hade jag hellre gått igenom ändå, har det lite så som du hade det förr när det gäller kläder och dator osv.. dock får jag inte mitt studiebidrag att räcka till nya kläder utan går oftast mer åt till att kunna få i mig mat de flesta dagar..
Men finns om du vill prata :)<3
Anonymous
Mon 9 Jul 2012 23:55
jag börja nästan gråta, hemskt ju :(<3
MaxErikssoon
Mon 9 Jul 2012 22:38
fyfan asså vilken jävla "man" som inte hämta dig ! jag skulle aldrig mobbat dig oavsett vad skulle jag försöka ställa upp för dig! men fyfan vilken mamma, du förtjänar någon mycket mer omtänksammare! och den som kalla dig ful måste vara en jävla idiot med stora synfel! om du behöver prata så skriv i pm! tycker synd om dig som måste levt en sådan barndom, uppväxt m.m!
Usch, så där får man ju bara inte behandla en annan människa. Jag hoppas verkligen att du kan gå vidare och inse att det dem har gjort är helt fel och att du kan läka de sår som dem gjort i din själ.
SaraCrash
Mon 9 Jul 2012 22:29
mycket sitter ju i huvet.. att jag är ful och tjock och klarar inte av nånting.. men jag vet ju oxå att det är inte sant.. bara dom som är dumma som säger sånt.
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gemensksgruppen/507362079/