oktober
tisdag 11 september 2012 bild 1/1
|
Ändra
Att förlora en mamma
Att förlora sin mamma när man knappt blivit vuxen. Hur klarar man en sådan sak? Hur kan man någonsin komma över det och gå vidare?
46 dagar har gått sedan jag förlorade min mamma för alltid. Jag börjar inse att jag ALDRIG kommer få träffa henne igen. Jag blir helt kall inombords varje gång dem tankarna går igenom mitt huvud. Jag är ju bara 22 år. Min mamma ska inte dö nu. Hon kan inte vara död. Hon som alltid var så pigg och glad kan ju inte vara borta? Det är så svårt att tro på det.
Även fast vi har tittat på henne i kistan och även fast begravningen har varit så är det svårt att förstå. Det kan ju inte vart min inte ens 44 åriga mamma som låg där i kistan. Det måste ha vart nån annan. Min mamma är väl hemma och sjunger och dansar till radion. Hon är väl ute och går med Frodo. Hon är väl och tränar på Friskis och svettis. Hon lever väl fortfarande?
Nej det gör hon inte. Innerst inne vet jag att hon är borta. Borta för alltid. Men någonting i mitt inre vägrar att inse att det är så. Det kanske är någonting inuti mig som vill skydda mig från den hemska sanningen. För jag kan bara inte tro det även fast jag vet att det är sant.
Någonting som man aldrig tänker på är hur mycket man faktiskt förlitar sig på sin mamma. Även fast jag flyttade hemifrån för lite mer än 3 år sedan så har mamma alltid varit en trygg punkt att förlita sig på. Man inser inte hur många gånger ordet mamma far igenom huvudet medans hon lever. Men nu, Nu när man tänker så inser man hur ofta man faktiskt tänker på sin mamma. Till exempel." Vad ska jag köpa till mamma när hon fyller år". just ja hon finns inte mer. "Oj det får jag fråga mamma om" Det går inte för hon kan inte svara. Hon är borta för alltid. "åh den/det måste jag visa för mamma." Nej det går inte, hon finns inte mer. "Det måste jag berätta för mamma" Men det går ju inte, Hon har ju dött.
Det flyger sådana tankar i mitt huvud flera gånger varje dag. och varje gång jag tvingas påminna mig själv om att hon inte längre finns fylls jag av skräck. Jag kan inte andas. Jag blir helt iskall i kroppen. Jag får en klump i halsen och det känns som jag ska spy.
Hur kunde detta ske? Hur kunde min fina mamma dö så här plötsligt? Snälla låt mig vakna upp från den här mardrömmen!
Annons
emmmssss
fre 14 sep 2012 13:09
Usch tårarna bara rinner från kinden.. finns ifall du behöver snacka.. <3
Anonym
fre 14 sep 2012 10:05
Ha börjat bli mer tacksam över att jag har min mor då båda ligger på sjukhus efter en brand. Inte första gången min sjuka mamma är med om olyckor, ingen förtjänar sådant, och speciellt inte att dö. Styrkekramar till dig! <3
Therese Nyberg
ons 12 sep 2012 20:08
började gråta när jag läste.. skulle inte kunna leva utan min kära mamma , Så man ska va glad för det man har.
finns iaf ;(
finns iaf ;(
Ja, man får uppskatta alla dagar man har tillsammans för man vet aldrig när dem tar slut
5 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/gemensksgruppen/509463209/
Visa toppen
Visa sidfoten