Tuesday 4 December 2012 photo 1/3
|
Wow, var inte säker på om jag skulle skriva något här, men jag bestämde mig för att göra det ändå.. för jag behöver verkligen ventilera.
De senaste två åren har jag bott på behandlingshem, i två års tid har jag varit inlåst och inte haft någon frihet. om 10dagar så är jag fri. Då är jag som vilken som helst, men jag är livrädd. Jag ska gå från att vara helt inlåst till en helt fri människa som måste ta ansvar, som inte har någon som fångar upp mig. Jag kommer stå ensam i världen och bli återigen livrädd för mig själv. Fast värre. För nu finns det ingen räddning. Nu kommer det inte finnas någon som kan fånga upp mig, vakta, och stoppa. Nu kommer det bara vara jag och mina känslor, mina problem. och min brist av styrka att stå emot mitt gamla jag.
Jag undrar om jag någonsin kommer bli bra, bli en människa som klarar av att leva.
För jag vet inte hur ett bra liv fungerar, jag har aldrig varit där. Innan jag blev placerad så fungerade inte mitt liv, och det livet är det enda jag känner till. Det och institutionsvärlden. Och klarade egentligen inget av det. hur ska jag klara ett vanligt liv? bland människor som inte är som jag?....
Kanske någon som känner igen sig...?
Annons
Anonymous
Tue 4 Dec 2012 13:55
de tar tid om man vart inlåst länge o ska sen komma ut till riktiga världen, man måste verkligen kämpa.
Anonymous
Tue 4 Dec 2012 10:04
det tar tid att "komma tillbaka" igen väldigt lång tid man borde slussas ut succesivt tycker jag
magiskttragisk
Tue 4 Dec 2012 19:00
Tycker jag med, det vanligaste är att man flyttas från ett låst hem till ett helt öppet men ändå med personal... men i mitt fall så flyttas jag hem direkt... lite tråkigt faktiskt =/
Daktylogram
Tue 4 Dec 2012 07:21
Jag ska vara ärlig: det tar rejält med tid att "komma igen" när man varit inlåst länge. För mig handlar det om år, men det går stadigt framåt för mig.
Tips från coachen:
Tänk igenom vad du tror att du behöver för att klara av livet.
Ta det lugnt, stressa inte, känn efter var dina "gränser" går.
Försök att skapa rutiner som underlättar för dig.
Be om hjälp om du behöver det!
Klanka inte ner på dig själv om det inte går som du tänkt dig.
Du får gärna pm:a om du har fler frågor eller bara vill snacka lite =)
Kram <3
Tips från coachen:
Tänk igenom vad du tror att du behöver för att klara av livet.
Ta det lugnt, stressa inte, känn efter var dina "gränser" går.
Försök att skapa rutiner som underlättar för dig.
Be om hjälp om du behöver det!
Klanka inte ner på dig själv om det inte går som du tänkt dig.
Du får gärna pm:a om du har fler frågor eller bara vill snacka lite =)
Kram <3
magiskttragisk
Tue 4 Dec 2012 18:57
Woho jag har en härlig tid att se framemot då... :) Tack så mycket för tipsen ska verkligen försöka lyckas :)
Jennifer Jarlow
Tue 4 Dec 2012 01:43
Har du ingen fam som stöttar dig? Försök skaffa en positiv inställning så kan det inte gå åt helvete, det låter tufft men det är sanningen. Och ja, jag vet vad du menar så jag är långt ifrån problemfri, men tack och vare min inställning klarar jag av att leva. Finns om du vill prata!:)
magiskttragisk
Tue 4 Dec 2012 18:56
Jag har en mamma men vi har ingen vidare kontakt och jag ska bo på en folkhögskola rätt långt hemifrån så hon kommer inte vara så närvarande. Tack så mycket! :)
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gemensksgruppen/511524582/