Thursday 18 July 2013 photo 2/2
|
Jag kollade på klockan och hon visade 02:30 på natten, sömnen var långt borta och ångesten satt i halsgropen. Jag kollade runt och ljuset ifrån datorn gjorde konstiga former på en del saker i mitt rum, nästan lite skrämande om man hade en tanke som jag. Att inte ha något och göra i ett tyst rum får klaustrofobin att krypa fram vaksamt under sängen. Förr kunde jag sitta med ett rakblad i handen och leka med mina armar, men när jag lovade mig själv att inte förstöra mig mer än de ärr jag har så har jag blivit rastlös. Istället sitter jag och lyssnar på samma låt hela tiden och tror att tiden ska gå fortare framåt, det ända jag hör är tick, tack, tick, tack men ändå så står klockan stilla.
Jag kollade igenom mitt rum igen, kunde nästan föreställa mig skuggor av människor som kollade på en. En del kom närmare och en del skuggades bort. Jag kollade på mina händer försökte följa kontuerna, de var bildade som en labyrint, någonstans fanns mitten men man kunde aldrig hitta ut. Detta gjorde mig tokig. Jag stängde ner datorn och allting blev svart, nu såg jag ingenting och det betyder att ingen kan se mig. Jag la mig ner på rygg och klämde ihop ögonen. Jag försökte drömma, jag försökte slappna av. Jag började räkna får ett, två, tre, fyra, fem men fåren förvandlades till piller. Ett piller och jag blev mer och mer dåsig ju mer piller som hoppade över staketet. Och där slocknade jag och for in i drömmarnas värld.
Annons
Du skriver verkligen jättebra.
Jag vet att det är svårt att sluta självskada. Men försök att komma ihåg hur stark du är.
Jag vet att det är svårt att sluta självskada. Men försök att komma ihåg hur stark du är.
Josefin Lindholm
Thu 18 Jul 2013 17:54
Tack så mycket, tänkte att jag skulle skriva novell utifrån mig själv men ändå hitta på :) ja det är svårt men imorgon är det 4 månader sedan sist :)
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gemensksgruppen/515310511/