Sunday 26 January 2014 photo 1/2
![]() ![]() ![]() |
Det är precis som om jag inte får må bra. Igår var jag med min bästa vän. Har väldigt många vänner som jag litar på 100% men ändå så mår jag inte bra. Men hur som helst så hade jag det jättetrevligt igår med middag och tjejkväll. Idag känner jag mig bara så jävla nere igen. Det är precis som om jag inte får må bra trots att jag faktiskt anser det är alldeles underbart att få må bra. Så vad är problemet? Någon som känner igen sig? Det är så stora kontraster mellan dagarna att jag snart inte orkar med mig själv.
Annons

Anonymous
Mon 27 Jan 2014 06:04
jag känner igen det där. det känns så konstigt att må bra, när jag större delen av året är deprimerad. som att jag har svårt att unna mig att ha kul och må bra.
kraschar alltid efteråt om jag gjort ngt kul =/
kraschar alltid efteråt om jag gjort ngt kul =/

Havsdroppe
Mon 27 Jan 2014 15:06
Ja! Jag har försökt pratat med min samtalskontakt om det här men hon kommer inte med några vettiga svar varför det är så. Utan mer "ja men innerst inne så är du rädd för att må bra". Jag är inte ett dugg rädd för att må bra snarare tvärtom. Jag är livrädd för att må dåligt och skulle göra vad som helst för att hålla en jämn nivå utav att vara glad.
Jag upplever också något liknande. Men mer som att vardagen känns extra tråkig och jobbig om jag har mått bra en stund. Det är som att jag vänjer mig av min nivå av skit när jag mått dålig länge.

Havsdroppe
Mon 27 Jan 2014 15:05
Precis! Samtidigt så vill man må bra men någonting hindrar och jag vet inte vad det är. Det är som om jag är van vid att må dåligt och inte kan nått annat.

Jaa, Jag har på senaste tiden lagt mer och mer kraft för att hitta saker som jag blir glad av i vardagen s att jag har höjt mitt allmänna humör på något sätt och det har hjälpt mig.

Havsdroppe
Mon 27 Jan 2014 19:43
Försöker också göra det men ibland så går det tyvärr inte :/ Jag har börjat skolan igen, flyttat till egen lägenhet och är med vänner så ofta jag kan. Men ändå kommer den där jävla ångesten som äter upp en. Det känns som det inte spelar någon roll vad jag gör och nu tror jag helt enkelt det är genetiskt. Min mormor, farmor, lillebror och pappa har i perioder lidit av svåra depressioner så förvånar mig inte om det faktiskt är genetiskt.
BellasKamp
Sun 26 Jan 2014 21:13
Jag vet exakt hur du känner! När jag har varit glad en tid så mår jag skit sen.. De är som att jag inte heller får må bra.. Varför vet jag inte.. :/

Havsdroppe
Mon 27 Jan 2014 15:04
Det är otroligt påfrestande verkligen. Samtidigt vet man inte vad man ska kunna göra för att förändra det.
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gemensksgruppen/517255176/