Ibland kan det kännas som att jag precis har vaknat upp ur en dröm, allt känns så overkligt. Det känns som att livet jag lever bara är en dröm. Som om det är någon annan som lever det och jag bara går vid sidan om och ser på.
Jag kan få en svindlande känsla i magen som om jag flyger och se ner på mig själv ovanifrån. Det kan också kännas som att min överkropp är dubbelt så stor som mina ben och att alla saker runt om mig är pytte, pytte små och jag är en stor jätte.
Nån som känner igen sig? I den här känslan av overklighet?

Jag är som sagt inte störd av det, det är så ihållande att det känns naturligt.
Men det medför konsekvenser som att det är svårt att ta saker på allvar och att man dessvärre bearbetar långsamt. Så jag har ett inövat konstant konsekvenstänkande, innan jag genomför en handling försöker jag väga de sannolika konsekvenserna och detaljerat tänka på hur de kommer påverka min vardag.
När någon dött har jag repeterat att det är vad de är, och vad det innebär. Nu när jag ska gifta mej gör jag samma sak.
Det tar inte bort känslan, men det minskar konsekvenserna av den. =)

Kom på en till sak! Jag har periodvis känt mej "yr", som om världen håller ett tempo jag inte hänger med i och jag kommer ramla. Det var osedvanligt besvärligt, men det lyckades jag lösa genom att ta en sten och hålla hårt i. Bara blundade och fokuserade på hur den kändes i min hand, hur verklig och där den känns. Lindrade det för en stund åtminstone, så det kan vara värt att prova. =) Skulle dock råda att prata med en psykolog, de vet oftast bättre.

Vad jag kommer på saker i efterhand idag då!
Har klinisk depression och PTSD, så när jag diagnostiserades med depersonalisering förklarade de att de ofta hänger ihop. Någon som upplevt trauma är mest sannolik att utveckla det allvarligare, men det kan räcka med något som ångest eller långvarig stress för att trigga det. Så vad du än brukar göra för ångest hantering borde kunna hjälpa till. =)
Minns också att det är en dissociativ störning, så det den vill är att distansera dej från din stressfaktor - den försöker skydda dej. Så gå aldrig emot den för hårt, speciellt inte utan professionell hjälp, men kom ihåg att så länge den "hjälper till" så kommer du aldrig bearbeta det den skyddar dej från.
Men nu ska jag gifta mej om typ 3h, så borde göra mej iordning! Lycka till och ha det bra!

tack för dina svar :) jo det där med att känna sig yr känner jag igen

lycka till på bröllopet :)
Och grattis :D