Hej där snygging!
Jag är djävligt trött på Göteborgs psykvård just nu, skulle bara vilja påpeka det.
De är vid det här laget otroligt väl medvetna om att jag hade intensiv vård innan vi flyttade hit, och de har sen dess sagt att det är igång - men personal byten osv har kommit ivägen.

Oh well... VILKA DJÄFLA PERSONALBYTEN VARAR I TVÅ ÅR?!

Shite. De inser att de hanterar människor med psykiska problem va? Jag har inte energin att bråka med dem och hålla på.
Sover illa igen helt plötsligt, förbannade PTSD.

Ajja, tur att jag har min man och våra underbara husdjur. =) Fina hunden är enormt stöd och tröst, gud hjälpe honom om någon inte mår bra och han inte är pressad mot dem. Självklart också väldigt trevligt att ha en annan motivation än rökningen för att gå ut!

Enda mötet jag haft sen vi flyttade hit var för att förnya sjukskrivningen, och det tog så lång tid att jag inte kunde ansöka om förnyande utan behövde söka på nytt. De har skickat några brev och bekräftat att de förstår läget, att jag behöver specialist vård osv, och utförligt berättat vad de planerar att göra. Sen händer ingenting alls. Jag förlorar mitt djäfla förstånd på dem! Kommit till gränsen då jag inte ens ringer och pratar med dem, bara skäller ut dem.

Typiskt. När jag skulle byta jobb så tog det en evig tid för arbetsförmedlingen att få tummen ur. Förra jobbet fick lönebidrag för mig och jag hade fixat nytt jobb där jag var garanterat jobb. Tog en evig tid trots att det bara behövde skrivas en signatur på ett papper så nya jobbet kunde ta över bidraget. Trots att jag ringde och frågade flera gånger per vecka hur det gick. Det jag vill säga är att allt tar sån tid oavsett vad det handlar om när det är det offentliga som ska hålla i allt! Hatar sånt då folk hamnar i kläm!

Samma här, ringde dem seriöst varje vecka i två månader och sa att jag verkligen, verkligen behöver få en läkartid för att förnya skiten. De bara hänvisade mej fram och tillbaka mellan varandra, tills jag tillslut fick en tid med en läkare som lovade att skicka in pappret så fort som möjligt eftersom sommaren och sommarledigheten var påväg, och att så fort den var över så skulle vi påbörja behandling.
Jag och min man gick hela sommaren med minus 6 000kr/månaden (inte inkluderat mat) eftersom han inte fick sitt studie bidrag (studerar på chalmers) och det uppenbarligen är omöjligt att hitta ett jobb i Göteborg, för de fick inte in pappret i tid. Har inte hört någonting om behandling. Ringde dem, men för femtioelfte gången på två år ursäktade de tiden det tar - personalbyten, och hänvisade mej vidare.

Kan tillägga att jag faktiskt följde deras hänvisning, och efter några fler hänvisningar var jag tillbaka där jag började. Jag seriöst ringde i en cirkel. De är tänkta att hjälpa människor, men allt de lyckats med thus far är att göra min mobilräkning längre än nödvändigt.

Det är så djävla typiskt på ren svenska. Din situation är hemsk! Man mår ju bara än sämre när det är så hela tiden! Jag blir bara så förbannad!

Ditto.

Det löser säkert för dig!

Hahaha! Längden på mina svar är väldigt påvekat av såvida jag har tagit min första cigg den dagen. ;)

Haha okej. Ungefär som med mig och kaffet! Landar så gott när man fått i sig första muggen! Då blir det som en symfoniorkester i stället för nån kass skrikrock i huvet. :P