October
Tuesday 15 December 2015 photo 1/1
|
Change
Mamma ber mig hela tiden att jag ska gå till en psykolog och prata. Men jag känner inte att jag behöver det. Visst att det vart några jävligt tuffa veckor, men som jag tagit mig ur, och som även jag och Markus har tagit oss ur och kämpar fortfarande med. Jag gjorde slut med en vän, men det gör inte alls lika ont som om jag skulle förlora Markus.
Värderar han så mycket mer ärligt talat.
I vilket fall som, så känner jag inte att jag behöver det. Visst att jag har dagar då jag mår dåligt och ibland bara några timmar, och ventilerar det på Facebook, men jag VILL_INTE_GÅ_I_NÅN_JÄVLA_PSYKOTERAPI igen. För de första skulle jag bara gå där i en kvart och inte ha något att prata om mer än ångest, och så länge JAG känner att jag har kontroll, varför ska jag då prata om det? Jag har övningar, jag har vänner, min familj och Markus som stöd. Jag mår för det mesta bra, och det är jätteskönt att jag har dem.
Jag önskar bara mamma förstod att jag inte vill och inte tänker gå i nån jävla terapi. Jag är förfan 22 år, jag bestämmer själv när jag känner att jag behöver gå till någon och prata. Ingen känner mig så väl som jag känner mig själv (Markus kanske känner mig lite bättre än jag själv i vissa stunder men jaja)
Annars mår jag bra. Glömmer ta min medicin då och då vilket resulterar i ångest. Men det är hanterbart, och när det inte är hanterbart så sitter jag och gråter och lyssnar på musik, och det brukar gå över efter några timmar, även om det just då är sjukt jävla jobbigt alltihopa.
Jag överlever. Det har jag alltid gjort. Jag känner mig själv.
Annons
Som anhörig till någon som inte mår psykiskt väl känner man sig extremt maktlös. Ser man då tecken på att personen ifråga börjar gå ner sig startar det en orosreaktion utan dess like och maktlösheten känns total.
Att oroa sig för någon kan ge uttryck på många olika sätt och jag tror att din mammas oro visar sig genom just att hon vill att du ska gå till en psykolog för att i hennes tankar är det det bästa och tryggaste man kan göra när man mår dåligt.
Att oroa sig för någon kan ge uttryck på många olika sätt och jag tror att din mammas oro visar sig genom just att hon vill att du ska gå till en psykolog för att i hennes tankar är det det bästa och tryggaste man kan göra när man mår dåligt.
Anonymous
Wed 16 Dec 2015 18:29
Ja, alltså jag vet att hon bryr sig och sådant, de är inte det. Men det är bortkastade pengar att gå till någon o sitta och vara tyst. Jag har inget att prata om. Att prata om de förflutna har jag redan gjort, och arbetat med det har jag också gjort. :c
Ja det förstår jag att du känner. Men din mamma tänker förmodligen inte på det sättet. Hon kanske tänker att du ska prata om allt i vardagen och vad du behöver hjälp med. Att det ska fungera som ett förebyggande stöd så du inte blir sämre igen och så vidare.
Försök att inte ta illa vid dig även om det känns jobbigt att hon tjatar. Hon vill bara väl.
Försök att inte ta illa vid dig även om det känns jobbigt att hon tjatar. Hon vill bara väl.
Anonymous
Thu 17 Dec 2015 17:15
Det är tråkigt ibland att hon inte kan se de från min synvinkel, men men. What to do :/
Ja det är ju tyvärr så att det är svårt att se något precis ur någon annans synvinkel.
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gemensksgruppen/520801868/
Visa toppen
Show footer