August 2007
... och zajchoh skulle gå på festival.
tyvärr låg den jävligt långt ut i skogen och inte så lätt att hitta.
Zajchoh hittade kratern mitt i skogen.
längst ner i den sjukt djupa kratern skulle festivalen ligga, så vi tog mod till oss och började den långa vandringen ner.
när jag väl kommit till ro med tanken att jag antagligen aldrig skulle hitta hem igen och sannolikt dö en fruktansvärd svältdöd, så tänkte jag att jag faktist
jag gick vidare...
irrade runt, svettig och förvirrad.
jag hade inte ätit på säkert en timme så vansinnet var inte långt borta.
Av nån outgrundlig anledning satt min gamla polare sten mitt i skogen.
jag passade på att fråga om han antingen hittade till festivalen eller möjligtvis till mina rötter.
så jag gick vidare, och stötte på ett jävla blåbär till gran.
han visste inte alls hur han skulle bete sig mot folk, var kaxig och bråkig.
så jag sa till
Han visste precis vart jag skulle, so efter några minuters strövande hittade jag till festivalcampingen.
det var ingen tvekan att det var full rulle på området, och säker
festivalfolket var helt galna.
här ligger dom med varann utan tanke på skydd.
dessutom tänker dom inte ens på att dom är olika arter.
skitäckligt
tyvärr var jag och zajchoh dom enda som inte hade nåt festivalband, så vi var rädda att vi skulle bli utslängda.