Wednesday 28 March 2012 photo 3/33
|
(Jessi ca 9 eller 10 år)
Hon suckade när hon städade ur sitt hem i trädet. Det var vår och hon hade haft en gammal man, Aller, under vintern som hade hittat till skogen. Han hade stannat under vintern och lite av våren och lärt henne kontrolera sina elementiska krafter och systrar. Han hade berättat att han var kringvandrare. Vandrade omkring från plats till plats, lärde sig nya saker och njöt av naturens gåvor. Jessi hade bett honom ta henne med men det ville han inte. I stället stannade han under den kalla vintern och gav henne sällskap. Kaze hade nu börjat prata med Jessi mer, eftersom Jessi nu kunde kontrolera lite av sin egna tankekraft. Det blev lite förmycket den gången Vind hade försökt hjälpa till. För plötsligt hörde Jessi många tankar från folk i Konoha. Personer som inte hade kontroll över sina tankar. Men dagen som Jessi vaknade och upptäckte att Aller var borta sken solen varmt och fåglarna kvittrade. Men ensamheten kom krypande över henne igen. Gammelfar, trädet som hette så, rörde på sina grenar och lät solen komma ner på marken framför Jessi. Hon la handen på stammen och slöt ögonen.
- Gammelfar, jag har funderat... Jag har inget att hämta i Konoha, där blir jag bara jagad. Tror du att jag kanske kan finna ett bätte hem i en annan by? Eller på något helt annat ställe?
Trädet rörde lite på sig.
- Det vet jag inte, Jessi lilla. Men vart du än gör, ta med dig Kaze. Nog för att hon fortfarande är liten, men hon är din enda familj. svarade Gammelfar lungt.
- Jag lovar. Jag lovar även att komma tillbaka till dig.
- Men innan det ska du i alla fall hitta ett bra hem. Lycka till på din resa, Jessi.
Med det packade Jessi en väska med det lilla hon hade och behövde ha med sig. Sen gav hon sig av med Kaze vid sin sida. Efter några dagar senare en kväll stötte hon på en man i blå och vit rock och en konstig hatt. Han tittade länge på henne.
- Är inte du lite liten för att vandra själv? frågade han lungt.
Jessi stod tyst och vågade inte säga något. Vem var mannen?
- Var är dina föräldrar, flicka?
- De är döda... Har aldrig träffat min familj. Vet inte vilka de är.
Mannens ögon blev milda.
- Vad heter du? frågade han och satte sig på huk framför henne.
- Jessi, Jessi Elementsbäraren...
-Vart kommer du ifrån?
- Jag har vandrat från Konoha...
- Så du är hemlös?
- Ja... Vem är du?
Jessi tittade tvekande på mannen. Kaze stod också avvaktande utan att släppa mannen med blicken.
- Jag är Kazekagen. Kage över Sabaku. Om du vill kan du få ett hem hos mig. sa han och log.
Jessi blev förvånad, visste inte om hon skulle tro på det han sa. Varför skulle en Kage erbjuda henne ett hem hos sig? Men hon var trött ochj hungrig, så vad hade hon för val? Det var redan kväll och iskallt ute i öknen. Hon tvekade länge men sen nickade hon. Kazekagen log, lyfte upp henne och återvände till Sabaku. Den kvällen fick Jessi sova i en riktigt varm och mjuk säng. Hoppet om att bli accepterad i en by blev återigen starkt och hon sov fridfullt. Drömde om sin kanske nyfunna familj.
Annons