Tuesday 7 August 2012 photo 9/33
![]() ![]() ![]() |
Jessi. Del 4. En ny vän.
Jessi hade nu tränat med sina nya lagkamrater i drygt en vecka. Deras Sensei, Hatake Kakashi verkade vara en rätt så snäll, Sensei. Jessi hade börjat tycka om honom. Naruto hade börjat prata med henne, men hon hade fortfarande lite svårt att tro att det faktiskt började bli bättre. Sasuke var däremot en knepig sak, han blev alltid så sur, speciellt om man vann över honom i tävlingar. Vilket Jessi ofta gjorde. Men eftersom Sasuke gav henne den där typiska blicken så orkade hon inte tävla längre, hon backade ur när han utmanade henne. Jessi hade även börjat rita igen, vilket fick henne att bli lite bättre till mods. Just denna dagen hade hon tränat med Kakashi och han verkade ibland veta vad hon skulle göra och han verkade veta lite om hennes element-systrar. Vilket inte gjorde Eld speciellt glad. Men nu satt hon och ritade av blommorna som växte framför henne. Hon såg några små barn leka längre bort, de skrattade och sprang omkring. Jessi log, tog ett nytt blad i ritblocket och ritade av barnens leenden.
- Hej. hörde hon plötsligt någon säga.
När hon tittade upp stod Naruto där med värdens största leende.
- Hej. svarade hon och log tvekande tillbaka.
- Får jag sätta mig här?
- Får du väl.
Jessi tittade på honom när han satte sig bredvid henne. På något sätt kändes det som om han förstod henne. Som om de delade en känsla. Hon fortsatte att rita.
- Du Jessi? Får jag fråga dig en sak? Naruto tittade lugnt på henne.
- Ja, vad? frågade hon utan att titta upp från blocket.
- Tycker du om Ramen?
- Ja, hur så?
- Jo, jag undrar om du vill äta med mig. Jag vill liksom lära känna dig lite.
Nu tittade Jessi faktiskt upp från ritblocket.
- Naruto, förlåt om jag verkar svår att få kontakt med. Men jag äter gärna Ramen med dig.
- Toppen! Oroa dig inte, jag bjuder. Jag tror jag förstår varför du är som du är.
-Jasså?
- Ja, alla blickarna som folk ger dig, dem får jag också.
Jessi log.
- Vet du vad, Naruto. Jag tror att vi kommer förstå varandra ganska snabbt. Om du ger mig tid, så kan jag berätta lite om mig själv, om du vill.
- Okej, men en sak till. Bry dig inte så mycket om den där Sasuke. Det är faktiskt ganska kul att se när du vinner över honom.
Jessi skrattade för första gången på länge. Hon plockade mer sina saker i väskan, reste sig upp och följde med Naruto för att äta Ramen. När de satt där och åt började de prata allt mer om sig själva.
- Så Hokagen har alltid jagat dig? Varför? frågade Naruto och tog en till talrik Ramen.
- Jag vet inte. Antagligen för vad jag är. Han har stämplat mina krafter som farliga.
- Okej, så därför gav du dig av till Sabaku, levde där i några år och blev tränad där?
- Ja, vad jag minns.
Jessi hade inte berättat det där med Kankaro och voldtäkten än, och det skulle nog dröja. Men det gjorde ingenting. Hon hade det riktigt trevligt med Naruto. Hade hon verkligen fått sin första vän här i Konoha nu? Hon log och kollade på Naruto när han åt talrik efter talrik. En sak var då säker. Naruto ÄLSKADE verkligen Ramen.
Annons