Sunday 26 January 2014 photo 30/33
![]() ![]() ![]() |
Jessi 26. Vill du bli min...vän?
Han hade lämnat sina syskon, han gick i sina egna tankar. Hans tankar handlade mycket om de svåra orden och om... henne. De hade träffats på många olämpliga och skrämmande sätt, men ingen av gångerna hade hon visat den där blicken. Varför? Vad menade hon med att hon var som honom? Han gick så inne i sina tankar att han blev avbruten när bollen landade vid hans fötter. Han plockade upp den och tittade framför dig. Där kom hon springande.
- Hej, Gaara. Jag spelar boll med barnen. Vill du vara med? frågade Jessi och log stort.
Han var tyst som vanligt, men han ville säga något... Han gav bollen till Jessi. Hon tog den och tog sen hans hand.
- Kom, det är kul.
Men när de kommer fram har många föräldrar tagit sina barn.
- Lek inte med monster. sa en pappa och plockade upp sin dotter.
Gaara tittade på Jessi när hon suckade och la bollen i målet innan hon vänder dig mot honom igen med ett leende igen.
- Vi får nog hitta på något annat. säger hon och börjar gå.
Gaara följer efter. Plötsligt tar han tag i hennes arm och vänder henne mot sig.
- Jessi... Lär mig.
- Lära dig vad?
- Det där ordet.
- Vilket ord.
- Vän...
Jessi tittade först förvånat på honom men sen log hon.
- Vet du inte vad en vän är?
- Nej, vad betyder det?
- Det betyder att det finns en person man brukar umgås med, som man tycker om, som gör en glad. Man brukar kanske spela boll med personen, prata, ta promenader, äta, leka eller träna med. En vän är någon som ställer upp för en, som finns där för att hjälpa för att den bryr sig och vill.
- Vill... Vill du bli min... vän, Jessi?
Jessi log och tog hans hand.
- Klart jag vill, Gaara.
Hon log mot honom och denna nya känslan han hade känt en längre tid kändes bättre. Han var... glad. Han tittade på henne och... log tillbaka.
¤
Kankaro stod bakom ett träd och hade hört Jessi och Gaaras dialog. Han kokade av ilska. Han hatade att deras relation började byggas upp så här. Det fick bara inte ske. Vän! Jo, visst, vad skulle hända sen? Skulle hon lära HONOM, Gaara, om KÄRLEK eller vad? Nej, han var tvungen att hitta på något... Men vad?
¤
Sanden åkte runt Jessi medan hon glatt hoppade. Hoppa sand-hopprep kallade hon det. Gaara tyckte bara om att se henne hoppa och sjunga den där ramsan. Hon var inte alls rädd och han var hur lugn som helst.
- Vill du prova? frågade hon plötsligt.
- Prova vad?
- Att hoppa.
- Hur då?
- Jag knyter detta rep i trädet här, sen snurrar jag och du hoppar så som jag gjorde. Okej?
- Kan... försöka...
Sakta började Gaara hoppa medan Jessi sjöng ramsan, han märkte att leken även kunde vara en form av träning. Sakta började han... gilla det. Han gillade det hon kunde komma på.
De fortsatte att leka, prova på nya saker som att kasta boll, körragömma osv ända tills det var på väg att bli kväll.
- Tack för i dag, Gaara. Hoppas vi ses i morgon också.
Han nickade och vände sig om för att gå men hejdade sig.
- Jessi... Varför är du så glad jämt när andra kallar dig för monster? frågar han.
- För att jag vet att de inte vet bättre och att jag har vänner som bryr sig om mig. Mina vänner och mitt hopp håller min glädje uppe. svarar hon och ler.
Gaara är tyst en stund, sen nickar han.
- Tack Jessi. Du gör mig glad...
Med det går han iväg.
Annons
Comment the photo
6 comments on this photo