Monday 25 June 2012 photo 1/2
|
19:50
Här kommer en recension av hela min midsommarhelg, om ni inte orkar läsa kommentera bilden istället, haft en rätt jobbig helg så skulle må bra av snälla kommentarer. (:
Gränna.
Jag var faktiskt bara i Gränna en dag fredag - lördag.
Det var jättekul och mysigt, vi firade midsommar och hade det allmänt mysigt. Köpte en lejonstatyett till Jenny, för hon är mitt lilla lejon. ^__^ <3
Men, sen började saker bli sämre. På hemvägen började jag må dåligt, fast jag kände inte av det så mycket just då, sov liksom halva bilresan och vaknade bara när vi skulle stanna och fika. Jag åt då en chokladboll, som snart skulle försvinna igen.
Hemma hos Jenny, I Töreboda. (Helvetet brakar loss.)
När vi väl kom hem, till Töreboda, runt klockan ett så var jag fortfarande trött och gick direkt upp till Jennys rum och la mig och sov, hon ville lägga sig bredvid mig men jag hade ont i magen för någon konstig anledning så jag sa att hon inte fick det. Jag somnade och vaknade från och till i svettningar och hon, ängeln som hon är, gav mig vatten när jag bad om det och puffade till kuddarna. Jag älskar dig, @wubiiis <3
Sista gången jag vaknade, runt klockan åtta, kändes det som att jag skulle dö, högra sidan av magen gjorde ondare än när jag bröt båda benen i vänsterarmen för några år sen. Det var fan den hemskaste smärtan jag någonsin känt. Så jag spydde och skrek, som en gris... Jenny kom och hennes mamma ringde sjukvårdsupplysningen som hänvisade till 112.
Ambulansfärden och Erik.
Ambulansen kom efter någon halvtimme och jag träffade en jättesnäll människa, sjuksköterskan(?) Erik. Han gav mig sprutor och smärtlindrande och var väldigt snäll, jag höll hans hand som ett litet barn och sånt pinsamt. Han påminde lite om Anders Fridén, sångaren i In Flames ni vet.
Kärnsjukhuset, Skövde. (Lördag)
Efter en ambulansfärd på en timme till Skövde från Töreboda var vi framme på KSS. Där fick jag mer smärtlindrande av en äldre dam, jag har för mig att jag sa något i stil med "Erik var mycket bättre... :(". Sen kom en läkare/doktor, jag kommer inte riktigt ihåg... Som hette Paul, han var också snäll, men inte lika snäll som Erik. Mamma och Micke (morbror) var också där och lugnade mig efter att Jenny och hennes mamma åkt hem.
Min sänka hade höjts till 50 den kvällen (normalt är 0-5) och jag mådde väldigt dåligt. Febern låg på typ 38,6 och höjdes till 39,1 på natten.
KSS. (Söndag).
Morgonen efter kom ronden och läkaren bestämde att jag skulle få blindtarmen bortopererad inom två timmar. Det blev inom en timme så jag fick jättebråttom även fast jag mådde kasst. Min sänka hade höjts till 90 nu. Jag fick skynda mig att duscha (10 minuter max sa dem). Jag skyndade mig att få av mina älskade armband från Metaltown och Sweden rock, det underlättade inte att jag hade en kanyl i handen. Men till slut fick jag av armbanden från MT '11 och '12, SRF '12 fick jag klippa bort. Även piercingarna var jag tvungen att ta ut, jag blev hemskt orolig att jag inte skulle få i de sen igen...
In till operationssalen.
Efter en väldigt snabb dusch fick jag ta på mig kläder, provisoriskt bara, det mesta skulle ändå av direkt när jag skulle opereras. Det var en mörkhyad tjej som var narkosläkare kommer jag ihåg, hon var också snäll. Först fick jag stark smärtstillande och sen sömnmedel som kunde göra ont, men jag kände det knappast på grund av det smärtstillande jag fått. Efter det somnade jag.
Uppvaket.
Operationen hade gått rätt så fort, bara en halvtimme eller så. Det jag kommer ihåg mest var hur lite jag kände i kroppen och hur seg jag var och mest av allt, hur orolig jag var för mina piercingar. Tre timmar efter operationen börjat fick jag åka tillbaka in till rummet på avdelningen och vila och sätta i piercingarna.
"Avdelning 21, KAVA".
Väl inne på avdelningen kände jag mer, jag hade tre nyligen sydda sår över hålen på magen som smärtan successivt eskalerade i.
Mamma, Linuz (bror), Björn (hans pappa), Jenny (underbarast i världen<3) och hennes mamma var där och väntade på mig. Det blev jag glad av. Jag fick ett "Krya på dig, FORT!"kort av Jennys föräldrar med en hundralapp inuti, jättesnällt. Björn köpte två st. 50cl Ramlösa, Citrus och Smultron (den senare smakade blä.) och Jenny köpte choklad (Marabou med apelsinkrokant, Mmm... (Tyvärr gjorde det ont i halsen med krokanten...)) och halstabletter. Jenny stannade ända till kvällen(<3) då hennes mamma hämtade henne, dem andra åkte hem efter någon timme. Jag kommer ihåg att natten, runt midnatt eller så, var för djävlig. Jag vaknade och grät av smärta men fick till slut smärtstillande dropp som gjorde så jag kunde somna igen.
KSS och hem till Trädet. (Måndag).
Idag har jag mest försökt att rehabilitera mig. Jag har haft hemska buksmärtor hela natten och dagen, men dem börjar avta nu. Pappa kommer ikväll, jag tror att Jenny är orolig inför att träffa honom för första gången (jag bor ju inte hos honom som ni troligtvis vet). Men jag är säker på att det kommer gå bra, han är snäll men lite excentrisk, skojar om löjliga saker och så, snackar norrländska "for the lulz" och så vidare.
Jag måste gå nu, efter att ha skrivit detta i över en timme börjar klockan bli rätt mycket, pappa är några kilometer bort och ringer på klockan vilken sekund som helst, och Jenny är hemskt nervös...
Jag ska försöka må så bra jag kan, låta kroppen vila och så. Jag har liksom svårt att gå, sätta mig ner/upp och varje gång jag hostar känns det som knytnävsslag i magen. Men allting ordnar sig med tiden, ha det bra och lämna gärna en kommentar. Ni är jättebra.
Här kommer en recension av hela min midsommarhelg, om ni inte orkar läsa kommentera bilden istället, haft en rätt jobbig helg så skulle må bra av snälla kommentarer. (:
Gränna.
Jag var faktiskt bara i Gränna en dag fredag - lördag.
Det var jättekul och mysigt, vi firade midsommar och hade det allmänt mysigt. Köpte en lejonstatyett till Jenny, för hon är mitt lilla lejon. ^__^ <3
Men, sen började saker bli sämre. På hemvägen började jag må dåligt, fast jag kände inte av det så mycket just då, sov liksom halva bilresan och vaknade bara när vi skulle stanna och fika. Jag åt då en chokladboll, som snart skulle försvinna igen.
Hemma hos Jenny, I Töreboda. (Helvetet brakar loss.)
När vi väl kom hem, till Töreboda, runt klockan ett så var jag fortfarande trött och gick direkt upp till Jennys rum och la mig och sov, hon ville lägga sig bredvid mig men jag hade ont i magen för någon konstig anledning så jag sa att hon inte fick det. Jag somnade och vaknade från och till i svettningar och hon, ängeln som hon är, gav mig vatten när jag bad om det och puffade till kuddarna. Jag älskar dig, @wubiiis <3
Sista gången jag vaknade, runt klockan åtta, kändes det som att jag skulle dö, högra sidan av magen gjorde ondare än när jag bröt båda benen i vänsterarmen för några år sen. Det var fan den hemskaste smärtan jag någonsin känt. Så jag spydde och skrek, som en gris... Jenny kom och hennes mamma ringde sjukvårdsupplysningen som hänvisade till 112.
Ambulansfärden och Erik.
Ambulansen kom efter någon halvtimme och jag träffade en jättesnäll människa, sjuksköterskan(?) Erik. Han gav mig sprutor och smärtlindrande och var väldigt snäll, jag höll hans hand som ett litet barn och sånt pinsamt. Han påminde lite om Anders Fridén, sångaren i In Flames ni vet.
Kärnsjukhuset, Skövde. (Lördag)
Efter en ambulansfärd på en timme till Skövde från Töreboda var vi framme på KSS. Där fick jag mer smärtlindrande av en äldre dam, jag har för mig att jag sa något i stil med "Erik var mycket bättre... :(". Sen kom en läkare/doktor, jag kommer inte riktigt ihåg... Som hette Paul, han var också snäll, men inte lika snäll som Erik. Mamma och Micke (morbror) var också där och lugnade mig efter att Jenny och hennes mamma åkt hem.
Min sänka hade höjts till 50 den kvällen (normalt är 0-5) och jag mådde väldigt dåligt. Febern låg på typ 38,6 och höjdes till 39,1 på natten.
KSS. (Söndag).
Morgonen efter kom ronden och läkaren bestämde att jag skulle få blindtarmen bortopererad inom två timmar. Det blev inom en timme så jag fick jättebråttom även fast jag mådde kasst. Min sänka hade höjts till 90 nu. Jag fick skynda mig att duscha (10 minuter max sa dem). Jag skyndade mig att få av mina älskade armband från Metaltown och Sweden rock, det underlättade inte att jag hade en kanyl i handen. Men till slut fick jag av armbanden från MT '11 och '12, SRF '12 fick jag klippa bort. Även piercingarna var jag tvungen att ta ut, jag blev hemskt orolig att jag inte skulle få i de sen igen...
In till operationssalen.
Efter en väldigt snabb dusch fick jag ta på mig kläder, provisoriskt bara, det mesta skulle ändå av direkt när jag skulle opereras. Det var en mörkhyad tjej som var narkosläkare kommer jag ihåg, hon var också snäll. Först fick jag stark smärtstillande och sen sömnmedel som kunde göra ont, men jag kände det knappast på grund av det smärtstillande jag fått. Efter det somnade jag.
Uppvaket.
Operationen hade gått rätt så fort, bara en halvtimme eller så. Det jag kommer ihåg mest var hur lite jag kände i kroppen och hur seg jag var och mest av allt, hur orolig jag var för mina piercingar. Tre timmar efter operationen börjat fick jag åka tillbaka in till rummet på avdelningen och vila och sätta i piercingarna.
"Avdelning 21, KAVA".
Väl inne på avdelningen kände jag mer, jag hade tre nyligen sydda sår över hålen på magen som smärtan successivt eskalerade i.
Mamma, Linuz (bror), Björn (hans pappa), Jenny (underbarast i världen<3) och hennes mamma var där och väntade på mig. Det blev jag glad av. Jag fick ett "Krya på dig, FORT!"kort av Jennys föräldrar med en hundralapp inuti, jättesnällt. Björn köpte två st. 50cl Ramlösa, Citrus och Smultron (den senare smakade blä.) och Jenny köpte choklad (Marabou med apelsinkrokant, Mmm... (Tyvärr gjorde det ont i halsen med krokanten...)) och halstabletter. Jenny stannade ända till kvällen(<3) då hennes mamma hämtade henne, dem andra åkte hem efter någon timme. Jag kommer ihåg att natten, runt midnatt eller så, var för djävlig. Jag vaknade och grät av smärta men fick till slut smärtstillande dropp som gjorde så jag kunde somna igen.
KSS och hem till Trädet. (Måndag).
Idag har jag mest försökt att rehabilitera mig. Jag har haft hemska buksmärtor hela natten och dagen, men dem börjar avta nu. Pappa kommer ikväll, jag tror att Jenny är orolig inför att träffa honom för första gången (jag bor ju inte hos honom som ni troligtvis vet). Men jag är säker på att det kommer gå bra, han är snäll men lite excentrisk, skojar om löjliga saker och så, snackar norrländska "for the lulz" och så vidare.
Jag måste gå nu, efter att ha skrivit detta i över en timme börjar klockan bli rätt mycket, pappa är några kilometer bort och ringer på klockan vilken sekund som helst, och Jenny är hemskt nervös...
Jag ska försöka må så bra jag kan, låta kroppen vila och så. Jag har liksom svårt att gå, sätta mig ner/upp och varje gång jag hostar känns det som knytnävsslag i magen. Men allting ordnar sig med tiden, ha det bra och lämna gärna en kommentar. Ni är jättebra.
Annons
Comment the photo
Wubiiis
Sat 27 Oct 2012 01:00
Jag måste varit blind när vi var ihop :c
du var jätte underbar :C <3
gjort är gjort :) hoppas vi kan ses nån gång i framtiden och bli vänner igen :)
du var jätte underbar :C <3
gjort är gjort :) hoppas vi kan ses nån gång i framtiden och bli vänner igen :)
Anonymous
Mon 25 Jun 2012 21:09
gud vad hemskt :c .. Hoppas allt blir bra!
Meningen '' hur orolig jag var för mina piercingar '' stämmer in på mig. När jag opererades i Januar!
Meningen '' hur orolig jag var för mina piercingar '' stämmer in på mig. När jag opererades i Januar!
Anonymous
Mon 25 Jun 2012 23:46
Ont göre inte (enligt mig) oh jag har en privat piercare som tar 200max :)
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gid3251297/506857108/