Monday 24 September 2012 photo 12/25
|
Vill bara säga förlåt. Förlåt för alla som får lov att ta emot alla skit från mig just nu. Men det råkar vara såhär, att jag mår dåligt nu. Är i en sådan period.
Som många vet så gjorde jag slut med Daniel för några månader. Jag mådde bra till en början, allting va underbart och jag älskade singel livet. Sedan, efter nån månad eller 2 så var det falukalaset. Jag träffade han, fick en kram och snackade lite. Men efter det, blev allt ett helvete. Vi höll på under kvällen, och jag frågade om vi va tillsammans igen, och han sa ja. Men så var det inte. Inte var vi tillsammans. Dagen efter var han med en tjej som heter Linn. Jag började gå sönder redan då. Allt brast liksom. All avundsjuka kom.
De ''tog slut'' mellan dom (dom var aldrig tillsammans eller nånting)
Men efter ett tag så började han hålla på med en tjej som heter Frida. Har nog aldrig bråkar, saknat, älskat & hatat nån så mycket på samma gång. Det var kaoz. Bråk varje dag & jag mådde mer & mer dåligt för varje dag.
& Nu igår, så slutade dom hålla på. Nu är allting mitt fel enligt flera av Fridas kompisar. Har så mycket skuld känslor.
Nu är det egentligen inte detta som är grunden till hur jag mår.
Allt började, redan för flera år sedan.
Kan inte säga att jag haft en dåligt och trasslig uppväxt. MEN den har varit långt ifrån perfekt ändå. Har alltid haft lätt till tårar, och väldigt dåligt tålamod. Har bråkar så mycket med både mamma & pappa i flera år.
Värsta var vinter/våran 2011/2012. Jag och mamma bråkade DAGLIGEN. Hela tiden. Kommer ihåg så väl den gången pappa blev så jävla arg så han drog ut mig i bilen och skjutsa mig till skogen. Jag mådde piss, grät och allting. Hade ingenstans att ta vägen ju, blev så arg, så att jag RÅKADE sparka till rutan på bilen, det var verkligen inte meningen. Men pappa blev tokig, han puttade ut mig ur bilen, slog ut mig, långt bort i skogen. Jag fick gå hem. Gå hem i bara strumpor, jeansleggings & ett tunt linne. Och det var på hösten 2011.
Jag har även gått på bup i många år... Ända sen 2-3an skulle jag tro.
Från årskurs 1 till 5 skötte jag skolan så jävla perfekt. Blev ofta kallade ''Pluggis'' För att jag alltid låg först i alla ämnen, var väldigt duktig oså. Fick mycket beröm.
Sen började jag 6an. Allt var suveränt till en början. Sen fall jag in i ett mönster som inte slutade bra. Jag började ju skolka från vissa lektion, var så osäker på mig själv. Har alltid varit väääldigt blyg. Du kan ju tänka dig att du knappt vågade prata inför 7 personer du gått i samma klass som i fleeera år (vi var så få i min klass från lekis till 5an) sedan kommer du till en klass med cirka 25 elever, som var helt främmande. Jag fick ju panik. Vågade ju inte prata. Så jag valde att skolka dom lektioner som vi alltid var många på. Och ja, det slutade med att jag skolkade alla lektioner, alla dagar. Jag kunde vara hemma i dagar, veckor, till och med månader. Jag mådde så dåligt. Och det värsta av allt, alla mina ''vänner'' svek mig. Dom vände ryggen helt enkelt, alla förutom några få. Och dom betyder guld. Och ni vet nog vilka ni är.
Men ni idioter som svek mig, vad i helvete tänkte ni med?! Hur kan man svika en vän som man vet mår så jävla dåligt? Dom få dagarna jag faktiskt kom till skolan fick jag höra många kommentarer, så som ''Oj är du i skolan?'' ''SkolkarN'' osv. Det var inte med nån direkt trevlig ton heller. Och jag känner/kände att jag faktiskt aldrig blev accepterade av dom i min klass, och alla andra i skolan. Jag blev ett offer för alla. Alltid fick jag kommentarer som ''Du byter alltid kille'' ''Fjortisjävel'' ''Emo som skär sig!'' osv. Alltid var det minst 2 såna kommentarer dagligen. Face 2 face också.
Jag fick många rykten efter mig. Många blickar som blev som knivar i ryggen. Jag klarade inte nå mer. Började skära mig. Det var en hjälp för stunden, men inte nu i efterhand. Men jag var vilsen i mig själv. Hittade inte vägen ut för att få må bra igen. Allt var ett stort svart hål. Känslan att gå till skolan, var som första dagen i 6an. Eller i 7an (för er som har 7 till 9 bara) Den känslan hade jag, fast varje dag. Just nu har jag inte så mycket vänner i verkligheten. Väldigt många hatar mig, dock utan anledning.
Nu går i alla fall skolan bra, riktigt bra, känner mig lite tryggare i mig själv. Mitt självförtroende har växt mycket under sommaren.
Dock är det fortfarande folk som hatar mig, får taskiga kommentarer över nätet och blickar i skolan som jag helst bara undviker... Men jag är på rätt spår just nu. Påväg upp från alla jävla skit jag varit med om.
Just nu skiter jag i allt ni kallar mig. Visst, tyck att min näsa är ful, att jag är för smal, att jag har mycket smink, att jag är patetisk, att jag bara förstör osv. Tar inte åt mig, eller i alla fall inte lika mycket som förut.
Men jag vill att ni som trycker ner mig, bara slutar. Jag har inte gjort er nånting. Och har jag det, så förlåt. Men jag vill inte bli nedtryckt nå mer. Jag vill inte komma tillbaka på ruta ett. Jag vill inte falla tillbaka i självskadandet, tårarna som kom minst en gång varje dag, bråken, alla svek osv.
Inte en gång till.
En gång till. Och mitt liv är slut. Jag skojar verkligen inte. Jag tar mitt liv om det blir som förut.
Tror inte många läste detta. Men ni som gjorde det, där har ni LITE ut min story, that's it.
VET ATT JA LÄGGER IN DETTA I OLIKA GRUPPER. ACCEPTERA DE ELLER DRA.
OCH VISST KALLA MIG A-WHORE OM DU VILL, MEN TÄNK DIG SJÄLV OM DETTA VA DU & INTE JAG.
Annons
Comment the photo
hhannafreij
Mon 24 Sep 2012 21:25
Hej söte och fina du!
Att läsa detta var som att läsa sin egen historia går och har gått igenom samma saker som dig... Du ska veta hur modig du är som går ut med detta hade själv alldrig vågat. Och dem flesta som håller på och mobba tycker alltid synd om dem på filmer som blir mobbad tycker inte du de? Men du ska veta fast jag inte känner dig så älskar jag dig och tycker du är en modig och super stark tjej! Finns alltid om du skulle behöva mig!
Vi klarar detta tsm eller hur? Finns alltid! <3
Att läsa detta var som att läsa sin egen historia går och har gått igenom samma saker som dig... Du ska veta hur modig du är som går ut med detta hade själv alldrig vågat. Och dem flesta som håller på och mobba tycker alltid synd om dem på filmer som blir mobbad tycker inte du de? Men du ska veta fast jag inte känner dig så älskar jag dig och tycker du är en modig och super stark tjej! Finns alltid om du skulle behöva mig!
Vi klarar detta tsm eller hur? Finns alltid! <3
Alma Δ
Mon 24 Sep 2012 21:41
Vill visa mänskligheten hur dåligt en bra människa plötsligt kan må pga av små ord bara...
Klart vi gör! kram♥
Klart vi gör! kram♥
hhannafreij
Mon 24 Sep 2012 21:49
Aa har alltid varit svårt för mig att le hur underbar en person är..
Anonymous
Mon 24 Sep 2012 19:43
jag tycker du är fin, äsch ta fram bössan och skjut killen sådär är exakt en kille jag "håller på med" eller snarare kommer han till mig när de fuckar sig med dom andra tjejerna. jag bråkar jämt med mamma, men inte lika mycket med pappa han spelar typ hockey hela tiden eller inte lika mycket som när jag var liten när han var borta i flera månader och hälsade på 2-3 ggr men de blir bättre med tiden du behöver inte dom vännerna ändå tillslut kommer dom riktiga menc bara för dom sviker dig en gång betyder inte att dom kommer göra de jämt de gäller att ge och ta ibland vet dom själv inte vad dom håller på att förlora för att ni äör så nära vänner men bara man är ärlig och öppnar sig så löser sig de mesta. och umgås inte med såna som du inte känner att du behöver egentligen men gör de ändå bara säg de tilldom och låt dom vara <3
Anonymous
Mon 24 Sep 2012 20:02
haha tänkte på en lite rolig grej påtal om att sparka sönder fönstren ;) i höstas hotade jag min mamma att sparka snder rutan om inte hon kom med hemnyckeln jag testade en gång sen skulle jag bara testa en gång till och pang sa de och nästa sekund kom hennes vän med nyckeln (ja har tappat bort min så har inte en egen) hehe lite gemensamt där ;) <3
nAEVA
Mon 24 Sep 2012 19:04
se på det ljusa ist, ingen idé att sitta hemma & tjuta för minsta lilla..
jag vart mobbad i skolan, min storebror knivhög en kille, han fick åka in i 2 år, jag blev retad för det, min mamma har adhd, och pga av den diagnosen har jag fått skapligt mkt skit endå asså.. min storebror har också det, + några mer diagnoser.. han hängde upp oss i skärp.. knöt fast oss i stolpar.. lämna oss här&var, men döm honom inte.
min morbror som jag träffade 5 dagar i veckan vart mördad för 2 år sedan.jag har sett mina föreldrar slagits ett antal gånger, likaså min storebror. miin farmor dog för typ 2-3 månader sen..
och här sitter jag, rör inte en min.
& tro inte att jag skrev de för att du ska tycka synd om mig, för de är inte synd om mig, för vet att de finns folk som har det mycket sämre..
så liksom .. tänk en gång till innan du skär upp armarna för en kille ;)
arö, hoppas de löser sig men.. sitt inte och säg att du ska ta livet av dig för de är inte bra!
hare ! :)
jag vart mobbad i skolan, min storebror knivhög en kille, han fick åka in i 2 år, jag blev retad för det, min mamma har adhd, och pga av den diagnosen har jag fått skapligt mkt skit endå asså.. min storebror har också det, + några mer diagnoser.. han hängde upp oss i skärp.. knöt fast oss i stolpar.. lämna oss här&var, men döm honom inte.
min morbror som jag träffade 5 dagar i veckan vart mördad för 2 år sedan.jag har sett mina föreldrar slagits ett antal gånger, likaså min storebror. miin farmor dog för typ 2-3 månader sen..
och här sitter jag, rör inte en min.
& tro inte att jag skrev de för att du ska tycka synd om mig, för de är inte synd om mig, för vet att de finns folk som har det mycket sämre..
så liksom .. tänk en gång till innan du skär upp armarna för en kille ;)
arö, hoppas de löser sig men.. sitt inte och säg att du ska ta livet av dig för de är inte bra!
hare ! :)
Anonymous
Mon 24 Sep 2012 17:53
känner inte dej , men ja läste allt de du skrev å de kändes i hjärtat. du är inte värd skit, du verk va en sjukt snäll person! jag finns alltid för dej ska du veta!
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gid3289686/509830241/