Monday 17 December 2012 photo 1/1
|
Vad tycker ni om blandras aveln?
Jag stödjer ju då tekniskt sett blandras aveln genom att ha själv skaffat mig en blandras hund, men samtidigt så är jag dubbelmoralisk då jag tycker det kan vara fel att avla på blandraser, MEN att det helt beror på omständigheterna. Jag tycker tex det som är fel är att avla stor med liten. stark+stark, jakt+jakt osv. Men det är inte fel enligt mig att ha en hund (oj hör och häpna nu ska jag använda min egna hund som exempel) som min. Han är blandras mellan Am cockerspaniel och papillon, dvs han har blivit en hund som går att ha kontroll över. Man kan inte bara avla hit och dit, det kan leda till agressiva hundar med tanke på att de har alldeles för stora behov av tex jakt som kanske ingen kan ge.
Blandrasaveln ligger ständigt röda tråden p.g.a oanvarlighet från många, tjuvparningar sker osv. Jag tycker faktiskt att ha en blandras hund är inget fel, utan det är vissa som avlar fel. Tycker faktiskt det är lätt att ta min egna hund som ex, då han har en renrasig mamma (am cockerspaniel) och en pappa som har 25% amris i sig han också, och denna blandningen är jag glad för. För det blev inte 100% amris, det blev inte 100% jaktinstinkt, det blev inte 100% av de ''dåliga'' sidorna hos dem. Papillonen i honom dyker in som en nästan ''räddning'' då det har gjort att han inte har lika stora problem med andningen som många amrisar kan ha. Han har inte lika stora problem med sina öron då han i jämförelse med renrasiga spaniels har otroligt små öron. Många typiska sjukdommar för Cockerspaniel har han ''sluppit'' iochmed att han är blandras.
Det som är fel i blandrasaveln är att man ofta ser hundar med väldigt många raser i sig, vilket jag tycker är fel då det kan bli inprincip vadsomhelst. Problem är även att folk parar små med stora vilket är så fel det kan bli. både sen när de är födda och även för mamman är det väldigt jobbigt och jag anser det som djurplågeri att låta en liten mamma föda stor-hunds valpar om det skulle bli det.
Jag tycker även att det finns många problem i de renrasiga linjerna som kanske går att rädda om folk började avla med blandras. Tex kan inte Old English Bulldogs föda sina barn utan de måste föda med kejsarsnitt. även mopsar har fått såå mycket mer intryckt nos på senare år att de knappt kan andas. Detta kan räddas om man börjar avla med blandras.
Och sen får man ju inte glömma heller att alla hundar är blandraser från början, det började ju med vargarna.
Jag stödjer ju då tekniskt sett blandras aveln genom att ha själv skaffat mig en blandras hund, men samtidigt så är jag dubbelmoralisk då jag tycker det kan vara fel att avla på blandraser, MEN att det helt beror på omständigheterna. Jag tycker tex det som är fel är att avla stor med liten. stark+stark, jakt+jakt osv. Men det är inte fel enligt mig att ha en hund (oj hör och häpna nu ska jag använda min egna hund som exempel) som min. Han är blandras mellan Am cockerspaniel och papillon, dvs han har blivit en hund som går att ha kontroll över. Man kan inte bara avla hit och dit, det kan leda till agressiva hundar med tanke på att de har alldeles för stora behov av tex jakt som kanske ingen kan ge.
Blandrasaveln ligger ständigt röda tråden p.g.a oanvarlighet från många, tjuvparningar sker osv. Jag tycker faktiskt att ha en blandras hund är inget fel, utan det är vissa som avlar fel. Tycker faktiskt det är lätt att ta min egna hund som ex, då han har en renrasig mamma (am cockerspaniel) och en pappa som har 25% amris i sig han också, och denna blandningen är jag glad för. För det blev inte 100% amris, det blev inte 100% jaktinstinkt, det blev inte 100% av de ''dåliga'' sidorna hos dem. Papillonen i honom dyker in som en nästan ''räddning'' då det har gjort att han inte har lika stora problem med andningen som många amrisar kan ha. Han har inte lika stora problem med sina öron då han i jämförelse med renrasiga spaniels har otroligt små öron. Många typiska sjukdommar för Cockerspaniel har han ''sluppit'' iochmed att han är blandras.
Blandrasaveln ligger ständigt röda tråden p.g.a oanvarlighet från många, tjuvparningar sker osv. Jag tycker faktiskt att ha en blandras hund är inget fel, utan det är vissa som avlar fel. Tycker faktiskt det är lätt att ta min egna hund som ex, då han har en renrasig mamma (am cockerspaniel) och en pappa som har 25% amris i sig han också, och denna blandningen är jag glad för. För det blev inte 100% amris, det blev inte 100% jaktinstinkt, det blev inte 100% av de ''dåliga'' sidorna hos dem. Papillonen i honom dyker in som en nästan ''räddning'' då det har gjort att han inte har lika stora problem med andningen som många amrisar kan ha. Han har inte lika stora problem med sina öron då han i jämförelse med renrasiga spaniels har otroligt små öron. Många typiska sjukdommar för Cockerspaniel har han ''sluppit'' iochmed att han är blandras.
Det som är fel i blandrasaveln är att man ofta ser hundar med väldigt många raser i sig, vilket jag tycker är fel då det kan bli inprincip vadsomhelst. Problem är även att folk parar små med stora vilket är så fel det kan bli. både sen när de är födda och även för mamman är det väldigt jobbigt och jag anser det som djurplågeri att låta en liten mamma föda stor-hunds valpar om det skulle bli det.
Jag tycker även att det finns många problem i de renrasiga linjerna som kanske går att rädda om folk började avla med blandras. Tex kan inte Old English Bulldogs föda sina barn utan de måste föda med kejsarsnitt. även mopsar har fått såå mycket mer intryckt nos på senare år att de knappt kan andas. Detta kan räddas om man börjar avla med blandras.
Och sen får man ju inte glömma heller att alla hundar är blandraser från början, det började ju med vargarna.
Annons
Camera info
Camera Canon EOS 550D
Focal length 163 mm
Aperture f/6.3
Shutter 1/2500 s
ISO 1600
Comment the photo
thefelicea
Wed 26 Dec 2012 19:27
Jag har inget alls emot blandraser men gillar inte aveln! Sen kan jag tycka att vissa raser som har stora sjukdomar inom rasen och måste ha nya gener för att dom ska kunna ha en chans kan man para med en någorlunda lik hundras så man får in nya gener och om några generationer blir ju dom renrasiga med bättre gener helt enkelt ! Vi säger tex att jag parar en renrasig amstaff å renrasig pitbull sen dom valparna parar jag med renrasig amstaff å dom valparna parar jag med renrasig amstaff(friska hundar såklart) sen fortsätter det så det hjälper ju rasen :) vet inte hur jag kom in på det men ah inget emot blandraser utan aveln och folk som inte har koll på sina hundar så det blir tjuvparning!
ebissmark
Tue 18 Dec 2012 09:35
Jag har inte något emot varken ren- eller blandrasavel, det jag har något emot är OSERIÖS avel. Jag håller med dig om att man ska avla ansvarsfullt på blandraser med och försöka matcha raser, men det jag inte kan hålla med om är t.ex: " Papillonen i honom dyker in som en nästan ''räddning'' då det har gjort att han inte har lika stora problem med andningen som många amrisar kan ha. Han har inte lika stora problem med sina öron då han i jämförelse med renrasiga spaniels har otroligt små öron. Många typiska sjukdommar för Cockerspaniel har han ''sluppit'' iochmed att han är blandras. "
Just detta är vad som gör att blandrasaveln slår så fel ibland! För man kan inte på förhand FÖRUTSE vilka olika defekter, och även de bra generna. Nu har du säkert haft tur med just W, men det finns många som försöker avla t.ex. tax och chihuahua, vilket är en sk. modehund i USA etc., och då tänker man kanske: åh va smart, man får taxens storlek och grova kropp och chihuahuans trevliga sätt, men istället får man taxens jaktinstinkt, diskbråck och grova kropp och chihuahuans smala ben, skälltendenser och patellaproblem.
DÄRFÖR tycker jag att man ska passa sig väääldigt mycket när det gäller blandraser eftersom att det är en väldigt stor chansning. Jag har haft blandisar och kan absolut tänka mig att ha det igen, men man måste vara medveten om att man inte på förhand kan handvälja vilka egenskaper man vill att avkomman ska ha. Såklart så råkar ju även renrasiga hundar ut för detta, men det är ett faktum att renrasaveln (skk-registrerade) är mer kontrollerad. Jag skulle t.ex. hellre köpa en "riktig" blandras, där de är ärliga med att det är det, än en hund som sägs vara renrasig men som inte är reggad i SKK.
Men som sagt, det viktigaste för mig är att uppfödaren är SERIÖS och det lägger jag ner mycket tid och "detektivarbete" på ;) Sen så har jag valt, och kommer nog även i framtiden, välja renras först och främst eftersom att det är lättare att "detektiva" fram olika saker om dom, samt för att det är lättare att veta vad det är man får, det är inte ett lika stort genetiskt lotteri som blandrasaveln. Inte bara utseendemässigt, utan personlighet, hälsa (fysisk och psykisk) m.m.
Just detta är vad som gör att blandrasaveln slår så fel ibland! För man kan inte på förhand FÖRUTSE vilka olika defekter, och även de bra generna. Nu har du säkert haft tur med just W, men det finns många som försöker avla t.ex. tax och chihuahua, vilket är en sk. modehund i USA etc., och då tänker man kanske: åh va smart, man får taxens storlek och grova kropp och chihuahuans trevliga sätt, men istället får man taxens jaktinstinkt, diskbråck och grova kropp och chihuahuans smala ben, skälltendenser och patellaproblem.
DÄRFÖR tycker jag att man ska passa sig väääldigt mycket när det gäller blandraser eftersom att det är en väldigt stor chansning. Jag har haft blandisar och kan absolut tänka mig att ha det igen, men man måste vara medveten om att man inte på förhand kan handvälja vilka egenskaper man vill att avkomman ska ha. Såklart så råkar ju även renrasiga hundar ut för detta, men det är ett faktum att renrasaveln (skk-registrerade) är mer kontrollerad. Jag skulle t.ex. hellre köpa en "riktig" blandras, där de är ärliga med att det är det, än en hund som sägs vara renrasig men som inte är reggad i SKK.
Men som sagt, det viktigaste för mig är att uppfödaren är SERIÖS och det lägger jag ner mycket tid och "detektivarbete" på ;) Sen så har jag valt, och kommer nog även i framtiden, välja renras först och främst eftersom att det är lättare att "detektiva" fram olika saker om dom, samt för att det är lättare att veta vad det är man får, det är inte ett lika stort genetiskt lotteri som blandrasaveln. Inte bara utseendemässigt, utan personlighet, hälsa (fysisk och psykisk) m.m.
StumpenLucas
Mon 17 Dec 2012 21:01
Jag tycker nog att renrasaveln är värre. Man får ju avla med måtta. Man ska kanske inte para en grandis och en fransk bulldogg. Det blir ju knappast en bra blandning. Man får ju ta raser som är någorlunda lika varandra. Sen hade det ju varit bäst att avla in lite blandras i tillexempel Schäferräkorna så att de åtminstone kan gå ordentligt.
Asfaloth
Mon 17 Dec 2012 15:52
Tycker inte det är fel med blandraser sålänge det är raser som passar ihop. Att ta en tax och en labrador och hoppas att det blir något bra är ju inte det bästa. Men raser med någorlunda lika exteriör och sinnen (t.ex. inte en vallhund och en jakthund) ser jag inga fel med.
En bra sak med blandras är att man kan slippa negativa saker hos renrasen.
En bra sak med blandras är att man kan slippa negativa saker hos renrasen.
Changrila
Mon 17 Dec 2012 15:39
Jag hade tyckt att blandrasavel var helt ok OM hundarna hade hälsotestats ordentligt och man bara avlat på friska hundar, OM man kunde kolla upp alla hälsoundersökningar lika lätt som på renraser (med hunddata) och OM det fanns ett tydligt mål med aveln. Dagens blandrasavel är till 99% "jag har en söt hund, du har en söt hund, ja! vi fixar söta valpar och tjänar en slant!" och det tycker jag är uruselt oavsett vilka raser man parar.
Att blandraser är friskare stämmer inte heller. Det stämmer OM man bara kollar på första generationens blandraser, där man parat en renras med en annan renras som inte har anlag för samma sjukdomar, men så fort man parar blandras med blandras så riskerar man åter igen massor av sjukdomar och fel.
Självklart tycker jag inte heller att all renrasavel är rätt eller bra, långt ifrån, men med renrasaveln har jag möjlighet att själv kolla upp hundens hälsa, föräldrarnas hälsa, alla släktingars hälsa och mentalitet osv. Det gör att jag kan minska risken för en sjuk/osund hund extremt mycket och därför kommer jag själv aldrig någonsin välja att köpa blandras.
Att blandraser är friskare stämmer inte heller. Det stämmer OM man bara kollar på första generationens blandraser, där man parat en renras med en annan renras som inte har anlag för samma sjukdomar, men så fort man parar blandras med blandras så riskerar man åter igen massor av sjukdomar och fel.
Självklart tycker jag inte heller att all renrasavel är rätt eller bra, långt ifrån, men med renrasaveln har jag möjlighet att själv kolla upp hundens hälsa, föräldrarnas hälsa, alla släktingars hälsa och mentalitet osv. Det gör att jag kan minska risken för en sjuk/osund hund extremt mycket och därför kommer jag själv aldrig någonsin välja att köpa blandras.
TeamTollare
Mon 17 Dec 2012 15:36
Jag tycker blandraser nästan e bättre än renrasiga, ex schäfer blandisar dem e ofta mkt friskare än renrasiga schäfrar, sen tycker ja många blandraser e friskare än renrasiga :P
så ja stödjer denna avel! ja ser inge fel i de :)
men man kanske borde ha lite koll, som att inte avla på en chihuahua o en grandis, man måste ju endå tänka lite :)
så ja stödjer denna avel! ja ser inge fel i de :)
men man kanske borde ha lite koll, som att inte avla på en chihuahua o en grandis, man måste ju endå tänka lite :)
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gid3332783/511797390/