October
Monday 12 October 2009 photo 1/1
|
I scratch your sweet name right into my skin. You left me bleeding, but I couldn't give in.
Vart ska man ta vägen när det gör så ont?
Vart ska man ta vägen när man är så dum?
Vart ska man ta vägen när man inte orkar?
Vart ska man ta vägen när man inte vill?
Lögnerna blev min verklighet. Och jag förväntade mig för mycket.
Det gjorde så ont, när dem svek. Jag var så dum som trodde. Orken försvann när verkligheten inte längre fanns och viljan som tidigare genomsyrat varje händelse i mitt liv förintades likt eld under vatten. Gick upp i rök. Borta.
Skuggor och ljus tar synen ifrån henne.
Vart ska man ta vägen när man inte ser längre?
Vart ska man ta vägen när det man gör inte längre har någon mening?
Vart ska man ta vägen när inget längre går?
Stadens avgrund slukar varje tår som faller, men inte de som färdas längs min kind. Jag är inte tillräckligt högt upp. För jag vill inte visa världen, jag vill inte att någon ska se hur smutsig jag är.
Det sägs att ärr bleknar med tiden.
Men tills dess? Vad ska jag göra tills dess?.
Kan jag hoppas mer? Kan jag se igen? Kan jag försöka?
Jag finns där när du vill, oavsett var du är.
Vid din sida, bara en stund.
Du är inte ensam.
Jag är inte ensam.
Vart ska man ta vägen när det gör så ont?
Vart ska man ta vägen när man är så dum?
Vart ska man ta vägen när man inte orkar?
Vart ska man ta vägen när man inte vill?
Lögnerna blev min verklighet. Och jag förväntade mig för mycket.
Det gjorde så ont, när dem svek. Jag var så dum som trodde. Orken försvann när verkligheten inte längre fanns och viljan som tidigare genomsyrat varje händelse i mitt liv förintades likt eld under vatten. Gick upp i rök. Borta.
Skuggor och ljus tar synen ifrån henne.
Vart ska man ta vägen när man inte ser längre?
Vart ska man ta vägen när det man gör inte längre har någon mening?
Vart ska man ta vägen när inget längre går?
Stadens avgrund slukar varje tår som faller, men inte de som färdas längs min kind. Jag är inte tillräckligt högt upp. För jag vill inte visa världen, jag vill inte att någon ska se hur smutsig jag är.
Det sägs att ärr bleknar med tiden.
Men tills dess? Vad ska jag göra tills dess?.
Kan jag hoppas mer? Kan jag se igen? Kan jag försöka?
Jag finns där när du vill, oavsett var du är.
Vid din sida, bara en stund.
Du är inte ensam.
Jag är inte ensam.
Directlink:
http://dayviews.com/glee/416478977/
Visa toppen
Show footer