Monday 16 June 2008 photo 1/1
|
<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: 11.5pt; color: gray;">Baby jag kan se hur du gråter fast dina ögon är torra. Jag ber till gud och jag tackar han för han gör så du orkar. Och jag kan se hur själen din lider i tvivel försöker att upprätthålla det vi har och i det livet du söker, och varje dag vaknar du med rädsla i magen, den rädslan för att inte ha mig kvar i slutet av dagen. Så du ringer mig oavbrutet för du tycker min röst ger lite plåster på såren men inte mycket till tröst. När jag är stressad i telefonen, helt oinstresserad, av vad du har att berätta, säger nog inte mer än att jag måste gå, hinner inte, har inte tid och ger dig inga tecken på att jag vill ha dig kvar i mitt liv. Men älskling lyssna nu och lita mig, har aldrig velat släppa dig sen första gången jag såg dig, jo vi ska kämpa tillsammans för meningen, du är mitt allt så snälla låt mig se dig le igen.
Annons