Tuesday 15 February 2011 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Han plockar upp skärvorna av henne. Det är tystnaden som lägger sig när han kommer hem som skvallrar, de uteblivna skriken som får mig att lägga ihop ekvationerna.
Jag undrar om mannen på bussen är du men jag ser i alla fall att han på gymmet inte är du.
Han är där och bygger på sitt fängelse, det berättade han på kvinnornas NA-möte, där han smet in fast han var man. Han ville inte gå på männens möten för där fick han inte vara en liten pojke. Och jag ville ge honom mitt armband med ett hjärta på. Som en påminnelse om det sköra, mjuka, vi måste leva med. Men jag stannade vid en blick.
Annons