Vilt på dagis!

Just hemkommen efter dagens hämtning på dagis. Idag satt barnen vid det stora bordet och bakade med lera när jag kom. Jag såg direkt att Nova hade rivsår i hela ansiktet, något som dagispersonalen hade missat. Inte lätt att hålla koll på 15 ungar. Jag anklagar verkligen inte någon. Men man undrar ju vem den skyldige vildingen är och hur det gick till. Och vad som oroar mig mest är att Nova inte hade varit ledsen. Tänk om hon inte vågar vara ledsen på dagis. För det lär ju ha känts, liksom. :( Lilla nosan ♥

Edit:

Någon timme senare och jag har lagt upp samma text och bild på instagram. Har fått flera kommentarer nu om att detta inte är okej. Mammor som verkligen reagerat starkt på detta. Grejen är att det gjorde jag också precis när jag upptäckte det. Jag kokade inombords men visste inte alls hur jag skulle reagera. Jag gick hem med en klump i magen och kände hur jag riktigt skakade. Jag tycker, egentligen att JO, personalen SKA ha koll. Det är inte okej att mitt barn ser ut såhär efter en dag på dagis. Men så ringde personalen ett par minuter efter att vi kommit hem och ville "förklara sig" och typ, be om ursäkt att dom inte sett när det hände. Jag känner mig lite splittrad och förvirrad. Hur hade ni som föräldrar reagerat? Agerat?

Tacksam för svar!

Alla dedär såren har hon inte fått på ett ögonblick, och det är just bara ett ögonblick man kan släppa uppmärksamheten på barn i den åldern. En rysare!

Visst att det inte kan vara lätt att se & höra allt som d-personal. Men rivsåren tycker jag vore svårt att missa, det var ganska mk tycker jag.

Jag jobbar på förskola och har barn på förskola.
Det är omöjligt att se allt som händer under dagen, för man kan inte vara överallt hela tiden.
Men däremot är det ju riktigt dåligt av dom att dom säger att dom inte ens har sett det, för det måste dom har gjort!
Har dom inte sett det så betyder ju det att dom uppenbarligen inte har tittat på henne.
Det är vanligt att små barn både biter och river andra barn, men oftast så vet man ju vilka barn som brukar göra det och då har man lite extra uppsikt när de barnet är med andra barn i en nära lek.
Jag tycker absolut att du ska ta upp detta med personalen igen eftersom dom påstår sig inte ens har sett det.
Att dom inte var där när det hände och inte kunde se det med egna ögon är bara väldigt oturligt, det kan ju ha hänt på bara någon sekund.
Men det är ju inte ett rivmärke hon har, det är ju flera stycken!
Och dom måste ha sett det!
Hade detta hänt där jag jobbat och ingen av oss hade sett när det hände så hade vi pratat med föräldrarna och sagt att hon och den, den, & den var i tex byggrummet när det hände men att tyvärr var ingen av oss där just då.
Dom måste väl haft någon koll på vart hon var?
Går hon in i ett rum utan rivmärken och kommer ut sådär, då vet dom ju vart det hände.
Sen att hon inte varit ledsen är ju med något dom borde reagerat på, eller hade hon varit ledsen men att dom inte märkt det heller?

Nej, prata med personalen!
Ni lämnar det finaste och bästa ni har till dom, jobbar man med barn vet man att man måste koncentrera sig och försöka vara överallt hela tiden, även att det inte går.
Men man MÅSTE ha något hum om vart alla barnen befinner sig och man tittat på barnen flera hundra gånger om dagen och då kan man inte missa dessa märken.

Stå på er!

Hm, alltså, det är klart att man som förskollärare inte kan se allt när det händer, sånt här kan ju hända fort. Men jag tycker att de borde lagt märke till det under dagen i alla fall. Även om de inte kan ha ögon överallt hela tiden så är det ju viktigt att de ser varje barn. Jag tycker att de ska kunna svara på hur Novas dag har varit och att de ska veta vad hon gått genom under dagen.

Och om personalen nu missat det den dagen så tycker jag det är oerhört viktigt att de tar hand om det direkt. Du ska ju inte behöva ha den där klumpen i magen hela vägen hem. Det är klart det är bra att de ringde dig, men de borde ju pratat om det direkt. Bett om ursäkt och inte låta det hända igen.

Jag skulle nog ha varit lite mer på dem om information nu i framtiden, för att hålla koll så det var en engångsföreteelse och inte så att de aldrig har koll.

Som förälder - precis som du. Som förskollärare hade jag skämts om jag betett mig som de gjorde. Det är precis som du säger, supersvårt att hålla koll på 15-20 barn samtidigt och saker/olyckor KAN ju hända just den sekund man tittar bort, men det jag reagerade på mest var att inte personalen stannade dig så fort du kom innanför dörren på förskolan för att berätta, förklara och för att visa ett engagemang i problemet. För mig är det en självklarhet för att bygga tillit till föräldrarna!

Usch, stackars snäckan :((
Första tanken är alltid "men shit, hur ser hon ut! vad har hängt och varför!!! Har de inte koll?" Sen släpper jag den tanken och eftersom jag själv jobbar på förskola, så är det så lätt hänt att någon river/puttar/bitts på 0,37 sek typ :( Så tragiskt, men sant.

Sen har man förståelse för just barnet som gjorde detta. H*n är kanske liten, kan inte prata för sig och då blir våld automatiskt nåt de svarar sig med när når inte "stämmer" :P

Händer det fler gånger, + blir djupare och värre än små sår så bär det tar upp tycker jag.

Minns första, eller andra dagen jag lämnade Freya själv på förskolan, såg jag att hon hade slagit upp under ögat (1 cm till så hade ögat fått en smäll!).. Öppet sår som såg rent ut sagt för jävligt ut :( I 2 veckor hade hon en blåtira. Kul start lixom.. not :((
Dock var ju detta nåt hon gjort sjölv haha.. (klumpig som sin mamma, i guess)

Hoppas hon har bra läkekött ;)

forts. Men tycker absolut att du ska visa tydligt att du tycker att det inte är okej och ha uppmärksamhet på om det händer något mer!

åh det är så svårt! som förälder förstår jag din frustration och tycker att de borde väl märkt nåt. som förskollärare vet jag hue svårt det är att se alla barnen varje sekund. Det är en omöjlighet. just sådana saker händer också oftast då barnet (som gjorde det) VET att fröken inte ser, de är ofta väldigt medvetna om det.
Det märkliga är ju att hon inte blivit ledsen. Jag har också fått hem en dotter med et STORT skrubbsår i hela pannan, och det var inte färskt alls. Men pedagogerna hade inte ens sett det, än mindre märkt när hon gjorde det. Jag visade tydligt att jag tycker det är konstigt att de inte sett det på hela dagen, inte ens i efterhand liksom. men samtidigt har jag den förståelsen att man inte kan vara överallt och se precis allt. Jag antar att i och med att de inte hört att hon skrek så var hon väl inte ledsen, och då var det väl kanske inte så farligt. Men